Språket

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jag läste jag om en episk tjej på facebook i samband med många positiva ord som till exempel glad och modig. Jag känner bara till den episka dikten från antiken och Homeros. Kan ni förklara vad som menas med episk?

(Läs även Ylva Byrmans blogginlägg om ordet episk från SVD.

Varför byter barn tempus när de leker?

Att säga "han kom rullandes på en skateboard" istället för "han kom rullande på en skateboard", vad är korrekt? Och är det ett nytt fenomen

Vad kommer uttrycket "att vara ute och cykla" i betydelsen att någon är förvirrad eller har fel ifrån?

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna även på avsnittet Så många ord finns i svenskan!

Varifrån kommer ordet andedräkt?

Hur kan man förklara hur ordet minsann ska användas?

Varifrån kommer ordet brödtext?

Varifrån kommer ordet bitt" och vad exakt betyder det?

Varför utelämnas ofta å:et dialektalt i namnen Umeå, Luleå, Piteå och Skellefteå?

Varför kan man inte säga "jag har en brådska" när det går att säga "jag har ingen brådska"?

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom om kampanjen "Säg det på franska" som pågår i Frankrike och är en kritik mot engelska ord i fransk radio och tv. Reporter Johan Tollgerdt.

Ska man säga tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?

Vad är skillnaden mellan orden värre och sämre?

Vad kommer uttrycket "lacka ur" ifrån?

Lyssnaren Kerstin kallade sina vänner för fruntimmer, men det var inte helt populärt. Nu undrar Kerstin om ordet fruntimmer är nedsättande eller inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkexpert Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.

Programledare Emmy Rasper.

Är fruntimmer nedsättande?

Varifrån kommer ordet kugga och har det med kugge att göra?

Hur ska man bäst pluralböja låneord?

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser, kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja Hallberg, terminolog på Terminologicentrum, TNC, som ofta får frågor kring finanstermer och Helen Taylor, chef för Handelsbankens översättningsavdelning, som har en lång lista på problematiska ord som hon tycker att människor inom finansbranschen bör undvika.

Reporter Tilde Lewin.

Programledare Emmy Rasper

Språkexpert Ylva Byrman

Varifrån kommer ordet jons och är det gotländskt eller används det även i andra delar av Sverige?

Har det blivit vanligare att utelämna subjekt i en mening?

Hur hänger uttrycket "att inte ha något till övers för någon" i betydelsen att inte tycka om någon ihop med "att ha något till övers" i betydelsen att ha något över som man kan skänka bort?

Varifrån kommer uttrycket "att inte vara någon duvunge" i betydelsen att ha erfarenhet? Det undrar en lyssnare och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, letar förklaringar i Selma Lagerlöfs novell Dunungen från 1894.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varifrån kommer ordet okynne?

Prefixet "be", vad betyder det egentligen och vad gör det med originalordet?

Varför säger man duvunge, i betydelsen "hon/han är ingen duvunge"?

Ofta, men inte alltid, inleder skr-ljudet ord med negativt eller obehagligt innehåll, finns det ett sånt mönster?

Att ändra sitt språk beroende på vem man talar med eller vilken miljö man befinner sig i är vanligt. Till exempel pratar du antagligen inte likadant med en femåring som med din chef. Men vilket språk använder människor på sina arbetsplatser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En del yrkesjargonger blir nästintill obegripliga utanför sitt sammanhang.

Vet du till exempel vad det här betyder?

"Vi ska spela en ill i nästa rum!"

Gör en "mise en place"! (Försvenskat uttal missanplass.)

På många arbetsplatser finns fackspråk och olika yrkesjargonger. Språket vill veta hur du pratar på jobbet. Har ni egna uttryck på arbetsplatsen eller säger ord som ingen utanför förstår? Berätta! Skriv en kommentar här eller mejla [email protected]

Varifrån kommer ordet skogstokig?

Uttrycket bu eller bä? Varför säger man så och är bä något dåligt?

Hur många grekiska ord använder vi i svenska språket dagligen?

När började ordet montera användas i restaurangsammanhang?

Språkexpert Henrik Rosenkvist

Programledare Emmy Rasper

Rätt svar
"Spela en ill i nästa rum" betyder att spela upp ett ljudklipp efter nästa låt i radiosammanhang.

"Mise en place" är ett franskt uttryck som betyder "allt på plats" och innebär att förbereda för matlagning och används i restaurangkök.

1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets lyssnare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 1906 har inga stora stavningsreformer gjorts i Sverige. Men redan då fanns de som vill gå längre, föreningen Nystavarna ville reformera stavningen ännu mer och förordade bland annat att alla j-ljud skulle stavas med just j och inte med hj eller gj.

Vad tycker du - Om vi skulle införa en stavningsreform idag - vad skulle vi då ändra?

Om vi i Sverige skulle modernisera våra stavningsregler, vilka förändringar skulle då ske?

Kan ordet sordin användas i andra sammanhang än i uttrycket lägga sordin på stämningen?

Heter det en eller ett vokabulär?

Vad är betydelseskillnaden på orden nogsamt och noggrant?

Språkvetare Ylva Byrman.

Programledare Emmy Rasper.

Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.

Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskningen var William Labov, professor i lingvistik, som 1962 gjorde en klassisk studie i New York där han gick in på olika varuhus och frågade efter en vara för att höra hur expediterna uttalade "fourth floor" på olika sätt beroende på i vilken stadsdel affären låg.
– Ju dyrare varuhus desto större sannolikhet att höra r:et i floor. Det blev startskottet för en mer systematiskt variationslingvistisk forskning som studerar hur olika sociala faktorer påverkar språk, säger Ylva Byrman.

Det har även forskats på vilka systematiska variationer som finns mellan kvinnor och mäns språk. Ur en tvåkönsmodell, går det att säga att kvinnor ger fler uppbackningar i samtal, alltså ord som mm och jaha, som signalerar att man lyssnar och är intresserad. Kvinnor använder även fler försiktighetsmarkörer och artighetsmarkörer och säger till exempel "jag skulle kunna tänka mig att det här så här" istället för "så här är det".

Lyssna på den amerikanska podcasten Lexicon Valley som i avsnittet Sex Workers pratar om feminina titlar.

Talar kvinnor och män olika språk?

Varför består bokstaveringsalfabetet av mansnamn?

Varför kallas även män för sjuksköterskor?

Varför är det just kvinnor som påstås "ha skinn på näsan" och var kommer uttrycket ifrån?

Språkvetare Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborg universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi börja tänka på det här igen, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.

I utredningar som gjordes på 70-talet invände språkvetare mot ett för byråkratiskt språk hos myndigheter och i offentlig verksamhet.

Läs följande fyra meningar och se hur dimridåerna kring vem som har fattat beslutet tätnar.

1. Styrelsen beslutade att hyrorna ska höjas - tydligt vem som gjort vad.

2. Styrelsen genomförde ett beslut om att hyrorna ska höjas - dimridå.

3. Ett beslut om att hyrorna ska höjas genomfördes av styrelsen - ännu mer dimma.

4. Ett hyreshöjningsbeslut genomfördes - tjock dimma.

– Man försöker få något att framstå som ett faktum istället för ett pågående skeende och det blir svårare att spåra vem som står bakom, säger Henrik Rosenkvist.

Varifrån kommer ordet mysa?

Varför heter årstiderna vinter, vår, sommar och höst?

Varför är latin ofta så kort när det på svenska eller engelska tar mycket mer plats och tid att få fram samma sak?

Ordet genomföra används plötsligt i alla möjliga sammanhang. Särskilt om någon vill verka seriös och handlingskraftig. Varför?

Kan man komparera adjektivet tom?