Språket

Har du koll på hälsningsfraserna i jul- och nyårstider? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, reder ut! Och hur är det egentligen med själva ordet ”jul”, var kommer det ifrån?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Språkets julspecial får du lära dig allt om högtidens viktigaste begrepp - gröt, sylta och norrländska pumla, hur kom orden till oss - och varför pratar vi om att julen just nu "står för dörren"?

Programledare Emmy Rasper

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet.

Han har undersökt hur ordet kvinna används och upptäckt en skillnad i jämförelse med ordet man.

– Jag tror att vi är "kvinna" kortare period i livet än vad vi är "man". Unga kvinnor blir "tjej" och äldre kvinnor kallas "tant" eller "dam".

I Svensk ordbok, utgiven av Svenska akademien 2009, definieras kvinna som "en fullvuxen person av honkön, i motsats till flicka respektive man." Med tillägget "Ofta med tonvikt på biologisk eller samhällelig funktion". Det tror Agebjörn säger något om hur ordet används.

– Vi använder inte kvinna för att referera till en person på gatan. Vi säger inte "titta på den där kvinnan, vilken fin kappa hon har!" Då säger vi tjejen, damen eller tanten. Kvinna använder vi hellre i sammanhang som "Kvinnor tjänar mindre än män". Då handlar det om kvinnan som en samhällsvarelse.

Vad beror det på?
– Jag tror, utifrån en feministisk teori, att det beror på att kvinnan representerar det andra och det avvikande, och därför har vi ett behov att vara mer specifika när vi talar om en kvinna. Ordet kvinna är ett neutralt ord och just det neutrala gör det problematiskt att använda.

Stör du dig på när någon säger "Jag stör mig på"? Varför har det blivit vanligare?

Ikväll eller i kväll, med eller utan särskrivning – Vad är rätt?

Och slutligen: Vänsterprassel, vad är det för ett ord egentligen?

Vad är det korrekta begreppet för det som händer i Sverige den 22 mars? Många uttryck har florerat i radio, tv och på tidningssidorna. Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, reder ut de olika orden och hur vi bör använda dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Vad betyder ordet skånk och vad kommer det ifrån?

Varför heter det skönlitteratur?

Var har bokstaven R tagit vägen i vissa människors uttal?

Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har du vuxit upp med, eller lever med flera språk? Berätta din historia och samla sköna, vackra, användbara och lustiga uttryck. Du som har pratar flera språk, hur har det präglat dig? Hur känner du inför dina föräldrars språk? Är det fortfarande en viktig del av dig eller börjar du glömma ord och uttryck?

Dela med dig av ditt ord, uttryck och dina berättelser! Använd hashtagen #mittord på twitter och instagram eller mejla [email protected]

I programmet deltar även Jaana Kolu lärare och doktorand vid språkinstitutionen vid Jyväskylä universitet, hon undersöker hur ungdomar som talar finska och svenska blandar språken när de pratar med varandra och hur det påverkar de båda språken.

Varför har adjektivet "grym" fått en ny betydelse?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom - en uppdatering kring diskussionen om minskade bidrag till Terminologicentrum, TNC. Som vi pratade om i Språket för några veckor sedan.

Har uttrycket "av och till" blivit vanligare?

Varför har ordet "grym" fått en ny betydelse?

Har fler hört att barn säger "får vi fråga?" istället för "får vi leka?"?

Vad kommer "hädd" i uttrycket "som man är klädd blir man hädd" ifrån?

I veckans program fortsätter det skandinaviska temat. Hur säger man ordet "hen" på norska? Och hur det med danskan och deras engelska låneord? Enligt den danske språkprofessorn är det en myt att danskan har fler engelska lånord än de andra nordiska språken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom hur står det till med definitionen av feminism? Enligt SAOL: "rörelse för kvinnors jämställdhet med män". Enligt människor som tillfrågats av Novus, allt från: "PMS-tanter på yttervänsterkanten" till "Lika villkor för alla människor."

Varför heter det örngott på svenska?

Varför använder svenskar bestämd artikel på ett annat sätt än i danskarna?

Varför heter det jordgubbe?

Vad är skillnande på bokmål och nynorsk?

Finns ordet hen på norska?

Varför kallar man både män och kvinnor för norrmän?

Hur långt har Danmark och Norge kommit med du-reformen?

Varför har danskan så många engelska lånord?

Medverkande: Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programledare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

Norska Språkteigen, danska Sproglaboratoriet och svenska Språket har samlats med sina språkexperter och svarar på språkfrågor från lyssnare i Norge, Danmark och Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför har svenskan så många ord som slutar på -is?

Varför har svenskan prickar över a och o istället för att skriva æ och ø?

Varför betyder inte rolig lugn på svenska som det gör på danska och norska?

Varför betyder grina olika saker på de olika språken?

Hur ser utvecklingen ut - förstår vi varandra bättre eller sämre?

Hur låter det när vi härmar varandras språk?

Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programeldare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget.) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC bedriver idag är oklart och regeringen kan inte svara på om bolaget ska ha kvar sitt uppdrag att "verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället" efter 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Stödet till fackspråk som det bedrivs idag är hotat, utan ett statsbidrag kan vi inte göra det vi gör idag, säger Karin Dellby, vd på TNC.

Hos näringsdepartementet säger man att det handlar om att TNC drivs som ett aktiebolag.
– Regeringen har gjort bedömningen att den här verksamheten ska kunna bära sina egna kostnader, säger Eva Lindström statssekreterare hos näringsminister Mikael Damberg.

TNC har ett uppdrag från regeringen att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället ska de ha kvar det uppdraget?

– Det får man ju fundera över och diskutera vad de ska leverera förutom det de tar betalt för, säger Eva Lindström.

Mer om finansieringen av TNC och det svenska fackspråket i Språket.
Programledare Emmy Rasper

Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman.

* Finns ordet munsurfa?

* Har det blivit vanligare att säga "spendera tid"?

* Är det korrekt att använda ordet "fri" i betydelsen gratis?

"Vi ses nästa fredag" eller "vi ses nästa helg" är uttryck vars betydelse inte är helt tydliga. Betyder det närmast kommande helgen eller helgen därpå? Lyssnaren Tommy har upptäckt att han och hans kompis menar olika, men vad är rätt och fel? Finns det ens något rätt och fel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman.

"Rita analogt" i betydelsen rita med kritor på papper, är det ett korrekt språkbruk?

Vad menas med "nästa helg"?

Varför använder man uttrycket "fått blodad tand"? Varifrån kommer det och när började man använda det?

Varför heter kontanter som det gör på svenska?

Varje år flyttar flera tusen svenskar till Norge och många börjar då att prata svorksa. Men det är inte helt okontroversiellt att svorska, både norrmän och svenskar stör sig på när språken blandas medan andra tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En känd svorskare är programledaren Fredrik Skavlan som pratar norska med svenska ord, något som blivit både kritiserat och hyllat. 2010 tilldelades han föreningen Norden språkpris för sitt svorskande och i boken Talar Norden med kluven tunga svarade han så här på frågan varför han talar svorska:

"Det är den grymma sanningen, att vi faktiskt inte förstår varandras språk om vi inte anpassar oss. Vi tror att vi förstår varandra, men det gör vi inte. Det är en politisk sett svår sanning."

Veckans Språket handlar om svenskar i Norge, i ett inslag från norska programmet Språkteigen berättar kulturhistoriken Ida Tolgensbakk om vilka svårigheter svenskar kan ha med det norska språket.

Hur vet man vet när man ska använda "en" eller "ett", finns det någon regel?

Finns det några regler för hur man bildar adjektiv på länders namn som slutar på -ien?

Kommer orden hemligt ursprungligen från att det var saker som bara angick hushållet och ingen annan eller är ordens likhet endast en slump?