Språket

Att blanda in främmande språk i reklamsammanhang är olagligt i Frankrike, ändå har staden Loches satsat många miljoner på en reklamkampanj med sloganen" I Loches you".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uttrycket lanserades förra året av en reklambyrå och notan betalas av kommunens invånare. Syftet är att locka dit turister. Men alla är inte förtjusta i knepet att blanda engelska och franska eller franglais som det även kallas.

– Alla människor borde vårda sitt modersmål därför gillar jag inte franglais, säger Anne som äger en bokhandel i Loches och tillägger att hon inte heller gillar att projektet blivit så dyrt.

Att all reklam ska skrivas på franska eller i alla fall översättas till franska bestämdes 1994 av den dåvarande högerregeringen och att sloganen är olaglig erkänner stadens turistchef Valérie Gervès
– Så är det, men ibland måste man få vara olydig, säger Valérie Gervès.

Tilltaget uppskattas inte av språkorganisationen Défense de la langue française, DLF (Försvar av det franska språket), som övervakar att de franska språklagarna följs.

– Man måste följa lagen annars kan det bli anarki i samhället, säger Christian Massé chef i för DLF i området där Loches ligger och som blivit mordhotad för att han uttryckt kritik mot sloganen.

Reporter Johan Tollgerdt

Mer om språkkonflikten i veckans Språket.

"Vi ses PÅ en stund" eller "vi ses OM en stund". Hur kommer det sig att vi säger så olika?

Kan fler börja använda ordet laatchjefolk/latjavfolk?

Använde man enbart förnamn under antiken?


PS.Kolla på videon om danskar som inte förstår danska här.

Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor får svar av Henrik Rosenkvist

Vad betyder "överträdelse beivras" och varför använder man ett så obegripligt språk på förbudsskyltar?

Varför har svenskan minst tre olika sätt att uttrycka negation och vad kommer inte, icke och ej ifrån?

Vad betyder ordet kavajhytt och hur ska man använda det?

En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman.

Är det bara i Skåne som man kan köpa bullar och förvänta sig att få ett osötat bröd?

Hur utbrett är ordet "ruva" i betydelsen sårskorpa?

Kan man säga att man blippar upp bilen?

– Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mer om de, dem och dom

Läs Lisa Holms debattartikel från SvD

Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform.

Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom"

Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman

På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan?

Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden?

Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar?

Vad har ordet "swag" för genus?

Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans alla språkfrågor

Varifrån kommer uttrycket "min sju å da"?

Finns det några teorier om hur de indoeuropeiska språken lät från början?

Varifrån kommer orden äktenskap, giftermål och vigsel?

Man kan säga "Jag ska hem till morsan" (bestämd form) men inte "Jag ska hem till mamman (bestämd form)". Varför är det så?

Vad kallas att knäppa fel på olika håll i landet?

Partiernas principprogram är mer svårlästa än August Strindbergs Röda Rummet och Matteusevangeliet i Bibeln. Det har statsvetaren Anders Sundell kommit fram till genom att mäta texternas läsbarhet. Men var det lättare eller svårare att förstå politikers språk förr?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans alla språkfrågor

Att "kura mörtning" är ruskigt trevligt, men vad kommer uttrycket ifrån?

Den ursprungliga betydelsen av "middag" är det vi idag kallar "lunch"? Men hur, när och varför inträffade förskjutningen av betydelsen?

Ordet "dojjor" vad kommer det ifrån?

Adjektivet "familjär" används i beskrivningar som "vi är ett familjärt gym", har det skett en betydelseförändring av ordet familjär?

Fyra av tio vet inte vad ordet jobbskatteavdrag betyder. – Allvarligt, tycker demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).Novus har undersökt hur bra människor förstår ord som politiker använder. Resultatet presenteras i Språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– I och med att det har varit en av regeringens viktigaste åtgärder för att uppmuntra människor att arbeta är det jättesorgligt om inte fler har fastnat för ordet och att det inte har gått fram bättre, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson om att bara fyra av tio vet vad ordet jobbskatteavdrag betyder.

Undersökningen är gjord av undersökningsföretaget Novus med 1000 slumpmässigt utvalda personer, och visar att en av fem inte förstår ordet reform och att en av fyra kan inte definiera ordet utanförskap. Samtidigt användes just ordet utanförskap 33 gånger i den senaste partiledardebatten i riksdagen (18 juni 2014).

– Det är allvarligt om människor upplever att politiker svänger sig med ord som man inte känner till eller inte förstår. Demokratin bygger på att vi är kunniga och engagerade i samhället, säger Birgitta Ohlsson.

Olika grupper förstår olika bra
En tredjedel av de drygt 1000 tillfrågade tycker att det är svårt att förstå vad politiker säger och en av tio uppger att de inte alls följer med i den politiska debatten. Förståelsen skiljer sig mellan olika grupper. Unga, lågutbildade och de med lägre inkomster har svårare att förstå. Undersökningen visar även att gruppen som är osäkra på vad de ska rösta i valet tycker det är svårare att förstå vad politiker säger.

– Det finns en viss logik i det, man vet inte vad man ska välja och tycker det är svårt att följa med i debatten, säger Mats Elzén från Novus som gjort undersökningen.

Eget ansvar
Enligt Brigitta Ohlsson har regeringen satsat extra resurser på unga, utrikesfödda och grupper som röstar i mindre utsträckning än andra.

– Vi har satsat till exempel på siten allavaljare.se för att ta fram ett oberoende nyhetsmaterial som alla kan förstå. Sverige gör nog mer än andra länder. Men det handlar också om eget ansvar hos politiker.

– Det är klart det här är en utmaning för samtliga partier. Politiker har den delikata uppgiften leva i en värld som är komplicerad men att få så många som möjligt att förstå vad de säger. Är du kärnfysiker är det kanske inte så lätt att förklara vad du jobbar med. Skillnaden är att alla berörs av politik, så politik ska man förstå, säger Mats Elzén.

Mer om det här i Språket som sänds tisdag 2 september 13.35 i P1.

Programledare och producent Emmy Rasper

I programmet hörs även språkvetaren Anna W Gustafsson från Lunds universitet som forskat om ordförståelse och politiskt språkbruk, och Malin Crona chefredaktör för siten Allavaljare.se och den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor som ges ut av Centrum för Lättläst.

Att journal idag kan användas som synonym till ordet tidning är ett resultat av språklig förflackning från 1600-talets Frankrike. Från början betydde ordet journal daglig, sen började det användas i betydelsen publicering och i sammansättningar som månadsjournal som ordagrant betyder månadsdaglig och tillslut har ordet fått betydelsen tidskrift.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans alla lyssnarfrågor

Varifrån kommer ordet "klantig" ifrån?

Varför säger man hjälpryttare inom cykling?

Varför heter det hallonkräm och inte hallonskräm när det heter jordgubbskräm?

Att tidskrifter kallas journal på svenska i akademiska sammanhang är det inte lite konstigt?

För att förmedla siffran "två" används prefixen bi, duo och stereo. Kommer orden initialt från olika språk?

De fasta telefonerna blir färre och mobiltelefonerna fler. Lyssnaren Ellinor undrar hur teknikförändringen har påverkat språket? Har vi till exempel slutat svara med våra namn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans alla lyssnarfrågor

Vad kommer uttrycket " lägga rabarber på något" ifrån?

Har vi slutat svara med namn i telefon?

Namnkunnig - hur har detta adjektiv fått betydelsen berömd?

Varför finns inte "pö" i SAOL? Här är en länk till SAOL hist som Ylva pratar om.

Vänort översätts till vänstad av Uutiset, varför?

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans lyssnarfrågor

Är veckligen" ett etablerat, eller "riktigt", ord enligt ordböckerna?

Varför används ordet "omgörning" frekvent inom just reklam- och kommunikationsbranschen?

Kan ordet "styvt" användas för att beskriva något som "knappt" eller "drygt", och i så fall vilket?