Vetenskapsradion

När skeppet Vasa bärgades 1961, var det en världssensation. Den visade på vad Sverige var kapabelt till när det kom till ingenjörskonst och dåkraft 1961. Aldrig tidigare hade något liknade hänt. Att hitta och bärga ett intakt skepp från 1600 talet var något unikt. Sedan dess har mycket av forskningen handlat om hur man på bästa sätt ska bevara skeppet Vasa. Men ny arkivforskning visar en annan bild av Vasa tid på botten av Strömmen. En tid som hittills har beskrivit som en tid av glömska. Vasa var aldrig bortglömt. Professor emeritus Carl Olof Cederlund har under flera år grävt fram en annan berättelse. Han har kunnat styrka flera bärgningsoperationer på Vasa genom åren. Framför allt sedan dykardräkten kom på 1840 talet har regelbundna dykningar gjorts på Vasa. Ett projekt han hittat på 1920-talet tyder på att Vasa kunde gått ett helt annat öde till möten än att bli muséum. Ambitionen för skeppet var att spränga det och använda virket till möbelindustrin. Simon Moser [email protected]

Första programmet om framtidens mataffär handlade om hur robotar kan komma att vara personal shoppers i butiken, och guida dig runt bland maten. I denna andra del handlar det om hur framtidens mataffär kommer att upplevas. Idag arbetar butikerna mycket med sinnesmarknadsföring, de skapar sinnesupplevelser som får oss att handla mer. Ett exempel på detta är att man ofta möts av doften av nybakat bröd när man kommer in i mataffären. I framtiden kommer mataffärer arbeta ännu mer med att skapa en speciell känsla när man handlar, berättar Bertil Hultén, docent i marknadsföring vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Sveriges främsta expert på sinnesmarknadsföring, som vi möter i programmet. I framtidens matbutik blir det viktigt att skapa en upplevelse kring maten och butiken kommer att kännas mycket mer som hemma. Bland annat kommer belysningen vara mysigare och inredningen mer rustik, hellre en kökslampa än lysrör och hellre trähyllor än plastbackar. En annan förändring är att kunderna kommer att få mer hjälp av butiken i att välja och laga mat, exempelvis med hjälp av en kock som fixar middagen åt dig medan du väntar.

Första programmet om framtidens mataffär handlade om hur robotar kan komma att vara personal shoppers i butiken, och guida dig runt bland maten. I denna andra del handlar det om hur framtidens mataffär kommer att upplevas. Idag arbetar butikerna mycket med sinnesmarknadsföring, de skapar sinnesupplevelser som får oss att handla mer. Ett exempel på detta är att man ofta möts av doften av nybakat bröd när man kommer in i mataffären. I framtiden kommer mataffärer arbeta ännu mer med att skapa en speciell känsla när man handlar, berättar Bertil Hultén, docent i marknadsföring vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Sveriges främsta expert på sinnesmarknadsföring, som vi möter i programmet. I framtidens matbutik blir det viktigt att skapa en upplevelse kring maten och butiken kommer att kännas mycket mer som hemma. Bland annat kommer belysningen vara mysigare och inredningen mer rustik, hellre en kökslampa än lysrör och hellre trähyllor än plastbackar. En annan förändring är att kunderna kommer att få mer hjälp av butiken i att välja och laga mat, exempelvis med hjälp av en kock som fixar middagen åt dig medan du väntar.

Vem skulle inte vilja ha en robot som hämtar mjölken medan du står vid kryddhyllan och väljer i lugn och ro? Kanske ger den rentav förslag på vad du ska ha till middag medan den håller reda på din handlingslista och är trevligt sällskap under storhandlingen. I en serie på två delar ger vi en bild av hur mataffärerna kan komma att se ut i framtiden. Första delen börjar med kundvagnsroboten som forskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm tagit fram som en del i ett stort EU-projekt. Än så länge är den lite för opålitlig för att kunna användas i riktiga affärer, men robotforskaren Anders Green berättar att det inte behöver dröja så länge innan tekniken används på riktigt. Det stora hindret för att kunna ha robotar som hjälper oss att handla, eller för den delen laga mat, diska och passa barn ligger snarare i människors attityd till tekniken. Danica Kragic, professor i datalogi med inriktning på robotik, beskriver vad hon tror krävs för att roboten ska bli vår egen personal shopper. Hon berättar också om hur det redan är verklighet i Japan, där robotarna visar vägen i stora köpcentrum.

Vem skulle inte vilja ha en robot som hämtar mjölken medan du står vid kryddhyllan och väljer i lugn och ro? Kanske ger den rentav förslag på vad du ska ha till middag medan den håller reda på din handlingslista och är trevligt sällskap under storhandlingen. I en serie på två delar ger vi en bild av hur mataffärerna kan komma att se ut i framtiden. Första delen börjar med kundvagnsroboten som forskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm tagit fram som en del i ett stort EU-projekt. Än så länge är den lite för opålitlig för att kunna användas i riktiga affärer, men robotforskaren Anders Green berättar att det inte behöver dröja så länge innan tekniken används på riktigt. Det stora hindret för att kunna ha robotar som hjälper oss att handla, eller för den delen laga mat, diska och passa barn ligger snarare i människors attityd till tekniken. Danica Kragic, professor i datalogi med inriktning på robotik, beskriver vad hon tror krävs för att roboten ska bli vår egen personal shopper. Hon berättar också om hur det redan är verklighet i Japan, där robotarna visar vägen i stora köpcentrum.

I veckan presenterade finansminister Anders Borg vårbudgeten med växande statliga budgetöverskott. De senaste decennierna har nästan all diskussion gällt underskott. Så när har man haft överskott förr? Hur har de uppkommit? Hur har de hanterats? Har de rentav varit skadliga för ekonomin? På Historiska Klubbens möte deltar denna gång bland annat Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet.

I veckan presenterade finansminister Anders Borg vårbudgeten med växande statliga budgetöverskott. De senaste decennierna har nästan all diskussion gällt underskott. Så när har man haft överskott förr? Hur har de uppkommit? Hur har de hanterats? Har de rentav varit skadliga för ekonomin? På Historiska Klubbens möte deltar denna gång bland annat Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet.

Vetenskapsradions serie Organshopping har nu kommit fram till frågan om det går att odla fram nya organ istället för att, kanske förgäves, vänta på en lämplig donator. - Utvecklingen går hela tiden framåt i enorm hastighet. Hela tiden kommer det nya saker som nanoteknik och stamceller och kloning, säger Christian Mendez som går i dialys. Han hoppas att forskarna ska kunna skapa en ny njure åt honom. V har besökt forskningslabben där man kan odla hjärtstamceller, ta fram nya hornhinnor eller en luftstrupe av patientens egna omogna celler. Hur nära ligger odlade organ som gör organhandeln överflödig? Programmet söker också svaren på om mekaniska njurar kan ersätta dialysmaskinerna och hur det gått med organ från grisar. Medverkande i programmet: Henrik Semb, föreståndare för nytt stamcellscentrum i Köpenhamn, Annika Tibell, verksamhetschefen för transplantationskirurgiska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset. May Griffith, professor vid Linköpings hälsouniversitet, som konstruerat en biotech hornhinna, Mikael Wiberg, professor i handkirurgi och anatomi och överläkare vid centrum för rekonstuktiv kirurgi vid Norrlands universitets sjukhus. Christian Mendez, konstnär och dialyspatient. På stamcellsföretaget Cellartis i Göteborg träffade vi Petter Björquist, avdelningschef leverceller, Kerstin Dahlenborg, forskare på hjärtceller, Peter Sartepy, avdelningschef hjärtceller och Raimund Strehl, utvecklingschef.

Vetenskapsradions serie Organshopping har nu kommit fram till frågan om det går att odla fram nya organ istället för att, kanske förgäves, vänta på en lämplig donator. - Utvecklingen går hela tiden framåt i enorm hastighet. Hela tiden kommer det nya saker som nanoteknik och stamceller och kloning, säger Christian Mendez som går i dialys. Han hoppas att forskarna ska kunna skapa en ny njure åt honom. V har besökt forskningslabben där man kan odla hjärtstamceller, ta fram nya hornhinnor eller en luftstrupe av patientens egna omogna celler. Hur nära ligger odlade organ som gör organhandeln överflödig? Programmet söker också svaren på om mekaniska njurar kan ersätta dialysmaskinerna och hur det gått med organ från grisar. Medverkande i programmet: Henrik Semb, föreståndare för nytt stamcellscentrum i Köpenhamn, Annika Tibell, verksamhetschefen för transplantationskirurgiska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset. May Griffith, professor vid Linköpings hälsouniversitet, som konstruerat en biotech hornhinna, Mikael Wiberg, professor i handkirurgi och anatomi och överläkare vid centrum för rekonstuktiv kirurgi vid Norrlands universitets sjukhus. Christian Mendez, konstnär och dialyspatient. På stamcellsföretaget Cellartis i Göteborg träffade vi Petter Björquist, avdelningschef leverceller, Kerstin Dahlenborg, forskare på hjärtceller, Peter Sartepy, avdelningschef hjärtceller och Raimund Strehl, utvecklingschef.

Europeiska robotforskare samlades vid EU RObotics Forum i Västerås nyligen (6-8april) för att diskutera hur robotar kan användas i operationssalen. En robot kan vara minst lika fingerfärdig som en livs levande kirurg, om inte bättre när det gäller precision och följsamhet till männskokroppens små rörelser. Framtidens kirurg är i närheten av operationsbordet och opererar via avancerade joy-sticks. Vid robotkonferensen pratade man också mycket om den japanska trenden att robotar ska likna djur eller människor och ha sociala funktioner, som att hålla äldre sällskap. Eller vara till praktisk nytta, som den japanska robotduschen. Tanken är att äldre, som föredrar att fortsätta duscha utan andras hjälp, i liggande ställning ska bli duschad av roboten från alla håll och kanter, litet grann som en biltvätt för människor. De japanska robotidéerna för omsorgen av gamla ska utvärderas av Tekniska Institutet i Odense.