Vetenskapsradion

Ända sedan norra Sverige kolonaliserades har norrlänningar betraktats som pålitliga, tystlåtna, strävsamma om än lite naiva. Men under senare decennier har bilden förändrats. I framförallt populärkulturen har en mer brutalare schablonbild av sjukskrivna, arbetslösa och bakåtsträvande individer tonat fram. Kulturgeografen Madeleine Eriksson i Umeå som intervjuas i Vetandets värld menar att den här negativa bilden fick fotfäste i samband med 90-talskrisen i Sverige. I grunden handlar det enligt hennes forskning om maktrelationer i samhället. För att bilderna av den urbana, välutbildade och sofistikerade människan i staden ska fungera måste det finnas en motpol. I filmer som till exempel Jägarna skildras norrländska män som just omoderna bakåtsträvare som lever på bidrag. Flera av schablonbilderna innehåller dessutom rena fördomar och felaktigheter om hur människor lever utanför storstäderna. Det får i sin tur konsekvenser för hur beslutsfattarna ser på framtiden i lands- och glesbygd. I programmet intervjuas även Ola Nordebo, ledarskribent på liberala Västerbottens-Kuriren samt Inez Abrahamzon från Latikberg i Vilhelmina som är vice ordförande i Hela Sverige ska leva.

De senaste tio åren har grönländarna upplevt ett allt varmare klimat och inlandsisen smälter med ökande hastighet. Ett par mil från Grönlands internationella flygplats, Kangerlussuaq, har inslandsisen smält ner 25 meter på bara fem år. - Tidigare körde turistbussar rakt ut på isen från grusvägen, men nu slutar vägen i ett stup, säger turistguiden Torben Pedersen. - Tjugofem meter, det var inte mycket, säger isforskaren och professorn Carl Egede-Böggild som är specialiserad på den Grönländska inlandsisen, på många håll har den smält ner med flera hundra meter på lika kort tid. Den ökande avsmältningstakten är oroande. På 1930-talet var också en varm period i Grönland och klimatforskaren Kurt Kjaer som är professor på Köpenhamns universitet arbetar med ett unikt fotomaterial. Det är 10 000 flygfoton som togs systematiskt på 1930-talet över den grönländska kusten och iskanten. 1932 visar ett flygfoto en istunga från en glaciär på sydostkusten, istungan sträckte sig 8-10 kilometer ut i fjorden. Ett år senare var isen borta. Den snabba avsmältningen på 1930-talet ger forskarna ett bra jämförelsematerial med dagens ökande avsmältningstakt. Det finns 46 bönder i Sydgrönland, och för dem är ett varmare klimat snarast en fördel. Det varmare klimatet ger längre växtsäsong till glädje för de grönländare som vill konsumera närproducerad potatis och grönsaker. Men även havsisen i Arktis har minskat de senaste decennierna, allt mer av det blå havet blir synligt på somrarna. Martin Jakobsson som är professor i marin geologi och geofysik på Stockholms universitet, har tillsammans med forskarkollegor runtom i världen sammanställt olika forskningsrapporter om hur havsisen historiskt har varierat. Och resultaten tyder på att det kan ha varit helt isfritt på somrarna i Arktis under perioden 9000 till 5500 år sedan. Det som pekar på det är bland upptäckten av strandryggar på Nordgrönland. Programmet är en återutsändning av Vetandets Värld från den 15 december 2010.

De senaste tio åren har grönländarna upplevt ett allt varmare klimat och inlandsisen smälter med ökande hastighet. Ett par mil från Grönlands internationella flygplats, Kangerlussuaq, har inslandsisen smält ner 25 meter på bara fem år. - Tidigare körde turistbussar rakt ut på isen från grusvägen, men nu slutar vägen i ett stup, säger turistguiden Torben Pedersen. - Tjugofem meter, det var inte mycket, säger isforskaren och professorn Carl Egede-Böggild som är specialiserad på den Grönländska inlandsisen, på många håll har den smält ner med flera hundra meter på lika kort tid. Den ökande avsmältningstakten är oroande. På 1930-talet var också en varm period i Grönland och klimatforskaren Kurt Kjaer som är professor på Köpenhamns universitet arbetar med ett unikt fotomaterial. Det är 10 000 flygfoton som togs systematiskt på 1930-talet över den grönländska kusten och iskanten. 1932 visar ett flygfoto en istunga från en glaciär på sydostkusten, istungan sträckte sig 8-10 kilometer ut i fjorden. Ett år senare var isen borta. Den snabba avsmältningen på 1930-talet ger forskarna ett bra jämförelsematerial med dagens ökande avsmältningstakt. Det finns 46 bönder i Sydgrönland, och för dem är ett varmare klimat snarast en fördel. Det varmare klimatet ger längre växtsäsong till glädje för de grönländare som vill konsumera närproducerad potatis och grönsaker. Men även havsisen i Arktis har minskat de senaste decennierna, allt mer av det blå havet blir synligt på somrarna. Martin Jakobsson som är professor i marin geologi och geofysik på Stockholms universitet, har tillsammans med forskarkollegor runtom i världen sammanställt olika forskningsrapporter om hur havsisen historiskt har varierat. Och resultaten tyder på att det kan ha varit helt isfritt på somrarna i Arktis under perioden 9000 till 5500 år sedan. Det som pekar på det är bland upptäckten av strandryggar på Nordgrönland. Programmet är en återutsändning av Vetandets Värld från den 15 december 2010.

Det finns forskare som är övertygade om att fiskar har ont när de fastnar på kroken. Men det finns också forskare som säger att fiskar saknar de delar i hjärnan som behövs för att uppleva smärta. Vem ska man tro på? Forskningen som finns om fiskars eventuella förmåga att känna obehag eller smärta har sammanställts av EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. EFSAs rapporter granskas nu av EU-kommissionen och ambitionen är bland annat att se över hur fiskar hanteras på fiskodlingar så att fiskarna har det så bra som möjligt innan de hamnar på tallriken. Vi pratar bland annat med Jannicke Nordgren, farmakolog vid veterinärskolan i Oslo, som forskar på smärta och smärtupplevelser hos fisk. Vi träffar också Michael Axelsson, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, som berättar att vi människor reagerar på samma sätt när något gör ont som när vi åker berg- och dalbana.

Det finns forskare som är övertygade om att fiskar har ont när de fastnar på kroken. Men det finns också forskare som säger att fiskar saknar de delar i hjärnan som behövs för att uppleva smärta. Vem ska man tro på? Forskningen som finns om fiskars eventuella förmåga att känna obehag eller smärta har sammanställts av EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. EFSAs rapporter granskas nu av EU-kommissionen och ambitionen är bland annat att se över hur fiskar hanteras på fiskodlingar så att fiskarna har det så bra som möjligt innan de hamnar på tallriken. Vi pratar bland annat med Jannicke Nordgren, farmakolog vid veterinärskolan i Oslo, som forskar på smärta och smärtupplevelser hos fisk. Vi träffar också Michael Axelsson, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, som berättar att vi människor reagerar på samma sätt när något gör ont som när vi åker berg- och dalbana.

I Helsingfors demonstrerade Finskhetsförbundet under torsdagen mot svenska språkets ställning i Finland. Frågan har blivit en het stridsfråga i den finländska valkampen som nu pågår. Svenskar kallas "huggormar" och lundaprofessorn Dick Harisson vittnar om hur han utsatts för en hetskampanj av finskhetsivrare. När blev språkfrågan så hätsk och varför fortgår den än idag? Svenska Folkpartiets riksdagskandidat Päivi Storgård organiserar samtidigt en motdemonstration. Hon menar att äldre svenskar i Helsingfors jämför läget med 1930-talets språkkravaller med facsistiska förtecken och att Sannfinländarna, som kommer göra ett lysande val, vill "utrota" svenskarna eftersom svenskarna i historien genomfört "utrotningskrig" mot finnarna, senast 1918. Päivi Storgård har själv blivit utsatt för hot om våld efter medverkan i teve. Dessutom medverkar Nils Erik Villstrand som är professor i nordisk historia vid Åbo Akademi var också koordinator för projektet Svenskt i Finland - finskt i Sverige som granskade samexistensen mellan finskt och svenskt i Finland och Sverige, samt Dan Ekholm som är redaktör på YLE.

I Helsingfors demonstrerade Finskhetsförbundet under torsdagen mot svenska språkets ställning i Finland. Frågan har blivit en het stridsfråga i den finländska valkampen som nu pågår. Svenskar kallas "huggormar" och lundaprofessorn Dick Harisson vittnar om hur han utsatts för en hetskampanj av finskhetsivrare. När blev språkfrågan så hätsk och varför fortgår den än idag? Svenska Folkpartiets riksdagskandidat Päivi Storgård organiserar samtidigt en motdemonstration. Hon menar att äldre svenskar i Helsingfors jämför läget med 1930-talets språkkravaller med facsistiska förtecken och att Sannfinländarna, som kommer göra ett lysande val, vill "utrota" svenskarna eftersom svenskarna i historien genomfört "utrotningskrig" mot finnarna, senast 1918. Päivi Storgård har själv blivit utsatt för hot om våld efter medverkan i teve. Dessutom medverkar Nils Erik Villstrand som är professor i nordisk historia vid Åbo Akademi var också koordinator för projektet Svenskt i Finland - finskt i Sverige som granskade samexistensen mellan finskt och svenskt i Finland och Sverige, samt Dan Ekholm som är redaktör på YLE.

Vaccinering, kodlås, tv-övervakning och röntgat bagage ska öka säkerheten. Men det är tveksamt om det gör någon större nytta. Snarare kan det emellanåt bli kontraproduktivt med fel säkerhetsåtgärder. Massvaccineringen med Pandemrix är ett exempel. Terrorhot och flygsäkerhet kan också diskuteras. Statistiskt sett är jordnötter farligare än terrorister på flyget förklarar Teddy Winroth och Anita Gärling vid Luleå tekniska Universitet. De är båda beteendevetare med specialitet att analysera människan och säkerheten. Flygplatsernas kontroller kanske inte alls kan hindra terrorattacker, men de kan få oss att tro att det blir säkrare. Det är en av teserna i programmet som handlar om människan och säkerheten.

Vaccinering, kodlås, tv-övervakning och röntgat bagage ska öka säkerheten. Men det är tveksamt om det gör någon större nytta. Snarare kan det emellanåt bli kontraproduktivt med fel säkerhetsåtgärder. Massvaccineringen med Pandemrix är ett exempel. Terrorhot och flygsäkerhet kan också diskuteras. Statistiskt sett är jordnötter farligare än terrorister på flyget förklarar Teddy Winroth och Anita Gärling vid Luleå tekniska Universitet. De är båda beteendevetare med specialitet att analysera människan och säkerheten. Flygplatsernas kontroller kanske inte alls kan hindra terrorattacker, men de kan få oss att tro att det blir säkrare. Det är en av teserna i programmet som handlar om människan och säkerheten.

Läkemedelsverket presenterade igår delresultat från en studie som visar att barn som vaccinerats med svininfluensavaccinet Pandemrix löper en fyra gånger större risk att drabbas av narkolepsi än barn som inte fått Pandemrix. Det innebär att cirka tre fall av narkolepsi per 100 000 vaccinerade barn och ungdomar skulle kunna sättas i samband med vaccinationen. Totalt kan det handla om ett 60-tal barn och ungdomar i Sverige. Narkolepsi är en ovanlig sjukdom som gör att man inte kan kontrollera sitt sömnbehov vilket gör att man drabbas av plötsliga sömnattacker. Men ännu finns ingen färdig jämförelse av hur många liv vaccinet kan ha räddat, respektive hur många narkolepsifall det kan ha orsakat. Siffrorna är fortfarande osäkra. Än mer osäkert var det när besluten om vaccinering skulle tas. - Det här var första gången i världshistorien som vi hade ett vaccin innan en pandemi hade brutit ut, säger Anders Tegnell som är chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen. Men det är också första gången i världhistorien som vi ser ett vaccin utlösa en autoimmun sjukdom. I programmet möter vi också Nils Feltelius och Thomas Salomonson på Läkemedelsverket, och Jan Bergström som berättar hur det är att leva med den kroniska sjukdomen narkolepsi som vuxen.