Vetenskapsradion

Läkemedelsverket presenterade igår delresultat från en studie som visar att barn som vaccinerats med svininfluensavaccinet Pandemrix löper en fyra gånger större risk att drabbas av narkolepsi än barn som inte fått Pandemrix. Det innebär att cirka tre fall av narkolepsi per 100 000 vaccinerade barn och ungdomar skulle kunna sättas i samband med vaccinationen. Totalt kan det handla om ett 60-tal barn och ungdomar i Sverige. Narkolepsi är en ovanlig sjukdom som gör att man inte kan kontrollera sitt sömnbehov vilket gör att man drabbas av plötsliga sömnattacker. Men ännu finns ingen färdig jämförelse av hur många liv vaccinet kan ha räddat, respektive hur många narkolepsifall det kan ha orsakat. Siffrorna är fortfarande osäkra. Än mer osäkert var det när besluten om vaccinering skulle tas. - Det här var första gången i världshistorien som vi hade ett vaccin innan en pandemi hade brutit ut, säger Anders Tegnell som är chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen. Men det är också första gången i världhistorien som vi ser ett vaccin utlösa en autoimmun sjukdom. I programmet möter vi också Nils Feltelius och Thomas Salomonson på Läkemedelsverket, och Jan Bergström som berättar hur det är att leva med den kroniska sjukdomen narkolepsi som vuxen.

Kläder som kyler ner dig i flera timmar. Textilier som kan mäta EKG, EEG och EMG. Tyger som leder ström och superstarka men lätta. Textilmaterial som fungerar som armering i betong. Fantasi och verklighet flyter nästan ihop i det forskningsfält som kallas smarta textilier. Med mycket forskningspengar att spendera och livligt intresse från många företag finns stora förhoppningar knutna till en bransch där det än så länge inte finns så många produkter ute på marknaden. - Men med 100% sannolikhet kommer vi i framtiden att använda smarta textilier i sammanhang som vi inte kan förutse idag. När det stora genombrottet kommer vågar jag inte gissa. Jämför med mobiltelefonerna. De ansågs länge vara onödiga prylar tills de plötsligt började betraktas som oumbärliga för de flesta, säger Nils-Krister Persson, ansvarig för Technology Lab vid Smart Textiles i Borås, det svenska centret för forskning och utveckling av smarta textilier. - Det är mycket en generationsfråga när genombrottet kommer. Jag tror det är dagens unga som blir de konsumenter som kommer att efterfråga sånt smarta textilier kan vara lösningen på, för de har växt upp med datorer och teknik som en självklart integrerad del av vardagen, säger Susanne Edström, projektkoordinator vid Smart Textiles.

Kläder som kyler ner dig i flera timmar. Textilier som kan mäta EKG, EEG och EMG. Tyger som leder ström och superstarka men lätta. Textilmaterial som fungerar som armering i betong. Fantasi och verklighet flyter nästan ihop i det forskningsfält som kallas smarta textilier. Med mycket forskningspengar att spendera och livligt intresse från många företag finns stora förhoppningar knutna till en bransch där det än så länge inte finns så många produkter ute på marknaden. - Men med 100% sannolikhet kommer vi i framtiden att använda smarta textilier i sammanhang som vi inte kan förutse idag. När det stora genombrottet kommer vågar jag inte gissa. Jämför med mobiltelefonerna. De ansågs länge vara onödiga prylar tills de plötsligt började betraktas som oumbärliga för de flesta, säger Nils-Krister Persson, ansvarig för Technology Lab vid Smart Textiles i Borås, det svenska centret för forskning och utveckling av smarta textilier. - Det är mycket en generationsfråga när genombrottet kommer. Jag tror det är dagens unga som blir de konsumenter som kommer att efterfråga sånt smarta textilier kan vara lösningen på, för de har växt upp med datorer och teknik som en självklart integrerad del av vardagen, säger Susanne Edström, projektkoordinator vid Smart Textiles.

Att lyssna på den musik du tycker om är inte bara underhållande. Ny forskning visar att det också är bra för din hälsa. Men den musik som omger oss kan också manipulera dig att göra saker du egentligen inte vill. I dagens Vetandets Värld tittar vi närmare på musikens märkliga förmåga att påverka oss. En förmåga som också kan komma att användas allt mer inom vården. - Man har svårt att försvara sig mot musik, det går förbi våra försvar. Musiken har helt enkelt en förmåga att väldigt snabbt påverka oss, säger musikterapeuten Anci Sandell. Just musikens förmåga att ta sig förbi försvar, som Anci Sandell kallar det, har hon själv använt mycket i sitt arbete. I 35 år har hon varit aktiv som musikterapeut - det gör henne till en av Sveriges mest erfarna musikterapeuter. Men den senaste tiden har Anci Sandell tagit en paus från patienterna, och fokuserar i stället på att sammanfatta sina erfarenheter i en doktorsavhandling som beräknas bli klar innan årets slut. Och Anci Sandells beslut att skriva en avhandling om sina erfarenheter är signifikativt för vad som pågår inom ämnet musik och hälsa i Sverige just nu. Länge var det något av ett bortglömt forskningsområde i Sverige, men nu verkar en förändring vara på gång. Nu i dagarna avslutades också den första nordiska konferensen om musik och hälsa, vid Norges Musikhögskola i Oslo, där bland andra Göteborgsforskaren Marie Helsing presenterade sin nya avhandling i ämnet. - Målet med min avhandling är att få bevis för att vardagligt musiklyssnande faktiskt kan påverka hälsan på ett positivt sätt, säger Marie Helsing. Musik som vård för deprimerade patienter, musik som terapiverktyg och musik som gör att vi alla mår bättre. Musikens användningsområden inom vården är många. Och enligt Töres Theorell, professor i psykosocial medicin vid Stressforsknings-institutet vid Stockholms Universitet, har musiken en lovande framtid inom vården. - Ja, det är mycket som tyder på att vi kommer att använda musiken mer framöver. Det är jag övertygad om. Musik som spelas i programmet: Karlheinz Stockhausen: Gesang der Jünglinge Mozart: Eine Kleine Nachtmusik Igor Stravinskij: Le sacre du printemps, part 1. Rickard Åström: Andningsfraser

Att lyssna på den musik du tycker om är inte bara underhållande. Ny forskning visar att det också är bra för din hälsa. Men den musik som omger oss kan också manipulera dig att göra saker du egentligen inte vill. I dagens Vetandets Värld tittar vi närmare på musikens märkliga förmåga att påverka oss. En förmåga som också kan komma att användas allt mer inom vården. - Man har svårt att försvara sig mot musik, det går förbi våra försvar. Musiken har helt enkelt en förmåga att väldigt snabbt påverka oss, säger musikterapeuten Anci Sandell. Just musikens förmåga att ta sig förbi försvar, som Anci Sandell kallar det, har hon själv använt mycket i sitt arbete. I 35 år har hon varit aktiv som musikterapeut - det gör henne till en av Sveriges mest erfarna musikterapeuter. Men den senaste tiden har Anci Sandell tagit en paus från patienterna, och fokuserar i stället på att sammanfatta sina erfarenheter i en doktorsavhandling som beräknas bli klar innan årets slut. Och Anci Sandells beslut att skriva en avhandling om sina erfarenheter är signifikativt för vad som pågår inom ämnet musik och hälsa i Sverige just nu. Länge var det något av ett bortglömt forskningsområde i Sverige, men nu verkar en förändring vara på gång. Nu i dagarna avslutades också den första nordiska konferensen om musik och hälsa, vid Norges Musikhögskola i Oslo, där bland andra Göteborgsforskaren Marie Helsing presenterade sin nya avhandling i ämnet. - Målet med min avhandling är att få bevis för att vardagligt musiklyssnande faktiskt kan påverka hälsan på ett positivt sätt, säger Marie Helsing. Musik som vård för deprimerade patienter, musik som terapiverktyg och musik som gör att vi alla mår bättre. Musikens användningsområden inom vården är många. Och enligt Töres Theorell, professor i psykosocial medicin vid Stressforsknings-institutet vid Stockholms Universitet, har musiken en lovande framtid inom vården. - Ja, det är mycket som tyder på att vi kommer att använda musiken mer framöver. Det är jag övertygad om. Musik som spelas i programmet: Karlheinz Stockhausen: Gesang der Jünglinge Mozart: Eine Kleine Nachtmusik Igor Stravinskij: Le sacre du printemps, part 1. Rickard Åström: Andningsfraser

Roland Jäger är en svensktalande lokförare och tekniker vid ett lokaltågsbolag i huvudstaden Bern som Vetandets Värld träffat i serien om vinterns tågkaos i Sverige. - Vi har god punktlighet i trafiken. Det största problemet är att alltfler schweizare vill dagpendla, vilket lett till trängsel på tågen i rusningstid, säger Roland Jäger. Vi har tagit pulsen på tåglandet Schweiz. Nu granskar vid tidtabellsfilosofin. Den fick sin start för åtta år sedan när en ny form av smart tidtabell infördes i hela landet: Den cykliska tidtabellen. En cyklisk tidtabell (även kallad integrerad systemtidtabell) innebär att alla tåg och bussar möts i en knutpunkt på jämna minuttal. I idealfallet ankommer de med entimmestrafik t.ex. 58 varje timme och avgår 02. Det ger bra bytesmöjligheter i ett system av förbindelser över hela landet. Förutom i Schweiz tillämpas systemet i Danmark, och kallas där TIME-modellen. - Det krävdes hårda nypor för att genomdriva det, berättar Dominik Bruhwiler, chef för trafikplaneringen, så att alla privata bolag följde standarden. Han tror nu att samma informationssystem kommer att sprida sig till hela Schweiz. Ett gemensamt "gränssnitt" för hur trafikinformation förmedlas till resenärerna! Avreglering inom tågtrafiken, alltså uppdelningen i bolag som kör tågen och de som sköter spåren är inget som schweizarna slagit in på än. Men de diskuterar saken. Avreglering är en realitet inom godstrafiken redan, och avtal med EU driver på frågan. Men Martin Butikofer, som varit i ledningen för det stora järnvägsföretaget SBB, numera chef för tågmuseet i Luzern, han tror att schweizarna i så fall kommer att gå varligt fram, och göra avregleringen på "schweiziskt vis", vad nu det innebär? De som leder trafiken, och de som står för bantekniken måste arbeta i varandras närhet, menar han, och får medhåll av Dominik Bruhwiler vid ZVV: - De måste sitta på samma kontor, så att de kan kommunicera.

Roland Jäger är en svensktalande lokförare och tekniker vid ett lokaltågsbolag i huvudstaden Bern som Vetandets Värld träffat i serien om vinterns tågkaos i Sverige. - Vi har god punktlighet i trafiken. Det största problemet är att alltfler schweizare vill dagpendla, vilket lett till trängsel på tågen i rusningstid, säger Roland Jäger. Vi har tagit pulsen på tåglandet Schweiz. Nu granskar vid tidtabellsfilosofin. Den fick sin start för åtta år sedan när en ny form av smart tidtabell infördes i hela landet: Den cykliska tidtabellen. En cyklisk tidtabell (även kallad integrerad systemtidtabell) innebär att alla tåg och bussar möts i en knutpunkt på jämna minuttal. I idealfallet ankommer de med entimmestrafik t.ex. 58 varje timme och avgår 02. Det ger bra bytesmöjligheter i ett system av förbindelser över hela landet. Förutom i Schweiz tillämpas systemet i Danmark, och kallas där TIME-modellen. - Det krävdes hårda nypor för att genomdriva det, berättar Dominik Bruhwiler, chef för trafikplaneringen, så att alla privata bolag följde standarden. Han tror nu att samma informationssystem kommer att sprida sig till hela Schweiz. Ett gemensamt "gränssnitt" för hur trafikinformation förmedlas till resenärerna! Avreglering inom tågtrafiken, alltså uppdelningen i bolag som kör tågen och de som sköter spåren är inget som schweizarna slagit in på än. Men de diskuterar saken. Avreglering är en realitet inom godstrafiken redan, och avtal med EU driver på frågan. Men Martin Butikofer, som varit i ledningen för det stora järnvägsföretaget SBB, numera chef för tågmuseet i Luzern, han tror att schweizarna i så fall kommer att gå varligt fram, och göra avregleringen på "schweiziskt vis", vad nu det innebär? De som leder trafiken, och de som står för bantekniken måste arbeta i varandras närhet, menar han, och får medhåll av Dominik Bruhwiler vid ZVV: - De måste sitta på samma kontor, så att de kan kommunicera.

Den frågan finns det skäl att ställa sig nu apropå händelserna i Japan. Och även om det kan vara för tidigt att veta precis hur utvecklingen kommer att bli där, kan det vara intressant att dra sig till minnes ett annat fall.

För nästan precis 25 år sen, i april 1986, drabbades Tjernobyl i Ukraina av den värsta kärnkraftsolyckan hittills i världen. Den gången handlade det om mer än problem med kylning, och mer än en härdsmälta. Reaktorn skenade, härden brann, och en kemisk explosion gjorde att hela reaktorbyggnaden flög i luften och radioaktiva ämnen spreds över stora områden.

För ett år sen reste Vetenskapsradions program Kossornas Planet i P4 dit. I Vetandets värld idag hör vi Christer Engvists och Lena Nordlunds reportage från Tjernobyl ett kvartssekel efter katastrofen.

Den frågan finns det skäl att ställa sig nu apropå händelserna i Japan. Och även om det kan vara för tidigt att veta precis hur utvecklingen kommer att bli där, kan det vara intressant att dra sig till minnes ett annat fall.

För nästan precis 25 år sen, i april 1986, drabbades Tjernobyl i Ukraina av den värsta kärnkraftsolyckan hittills i världen. Den gången handlade det om mer än problem med kylning, och mer än en härdsmälta. Reaktorn skenade, härden brann, och en kemisk explosion gjorde att hela reaktorbyggnaden flög i luften och radioaktiva ämnen spreds över stora områden.

För ett år sen reste Vetenskapsradions program Kossornas Planet i P4 dit. I Vetandets värld idag hör vi Christer Engvists och Lena Nordlunds reportage från Tjernobyl ett kvartssekel efter katastrofen.

I Schweiz går alptågen punktligt trots all snö. I år hade man bara lite problem i december, men snöplog och snöslunga finns att ta till längs varje. Peider Härtli, informatör vid Rhätische Bahn, minns den gången för tio år sen: - Då blev det 26 meter snö på sina ställen, men inställda tåg blir det inte, högst trafikuppehåll en halv dag, så att vi hinner röja upp.

Vad är hemligheten bakom de punktliga schweiziska tågen? Den generella punktligheten ligger på skyhöga 95-97 procent tåg med högst fem minuters försening. Det kan jämföras med bottenrekorden i Sverige: I december 72 procent, i jan-febr: cirka 84 procent.

I Sverige ställer vi också in tåg för att bibehålla "kvaliteten". Inte mindre än 29 000 tåg ställdes in 2010. Det betyder vart 20:e tåg. Orsaken är brist på tåg och underhållsproblem. I Schweiz ställer man mycket sällan in tåg. Istället sätter man in reservtåg. Vetandets värld besöker en vagnhall för underhåll i huvudstaden Bern. Där berättar Christian Schomocker, arbetsledare, att man mycket sällan har fullt hallen på grund av avisning. I Schweiz värms alla viktiga växlar med el eller gas. Han tror att vi i Sverige har värre vinter, för i låglandet i Schweiz har man kanske större mängder snö högst ett par månader.

Men en av förklaringarna till att Schweiz klarar att hålla sina tidtabeller är sannolikt den höga personaltätheten. Om man jämför med Sverige (där 6000 personer jobbar i trafikverket med järnväg, och 4600 arbetar i SJ) finner man att betydligt fler jobbar i den schweiziska järnvägen: Närmare 35 000 anställda i statliga SBB och femtiotalet privatbolag, varav runt 15000 arbetar inom infrastruktur (motsv Banverket).

Det bör också vägas in i den statistiska jämförelsen att Schweiz med denna stora personalstyrka hanterar ett mindre järnvägsnät än vi har i Sverige. Schweiz har ca: 4400 km järnväg, Sverige ca: 11100 km.

I tåglandet Schweiz är 40 procent av nätet privata banor. Med tanke på den långtgående svenska avregleringen av järnvägsbranschen kan man fråga sig om Schweiz också klarar blandningen privat-statligt bättre än Sverige. Men här är det lätt att man blandar pären och äpplen. I Schweiz har det alltid funnits privata banor, oftast i anslutning till stambanorna som sköts av statliga SBB. Varje järnvägsföretag i Schweiz har fortfarande hand om allt, spår, stationer tåg osv. Det händer till med att tågförare ibland får variera sina arbetsinsatser och deltid arbeta i vagnhallen med tekniskt underhåll, något som borde leda till helhetssyn på järnvägssystemet.

Det har alltså inte skett någon avreglering i Schweiz. I det största tågbolag, SBB, finns en avdelning som sköter tekniken och spår, SBB Infrastructure (motsvarande gamla Banverket i Sverige) och den avdelning jobba intimt ihop med resten av företaget (precis som på gamla SJs tid).

SBB har en central roll i den schweiziska, bland annat bestämmer man över tidtabellerna, även för de privata banor. Syftet är att tillgodose goda anslutningar mellan tågen i hela landet. Man ska bara behöva vänta fem-sju minuter innan en anslutning avgår. Men nu diskuteras avreglering också i Schweiz i syfte att anpassa sig till EU (som man inte är med i men har avtal med), men mycket tyder på att schweizarna vill ge en medelväg, och inte ge avkall på det intima samarbete och höga punktlighet som karakteriserar branschen.

Den som vill jämföra svensk och schweizisk järnväg kan med fördel läsa ett examensarbete av Julia Ljungqvist: Benchmarking Schweiz - Hur kvaliteten på det svenska järnvägssystemet kan förbättras (Lunds Tekniska högskola, institutionen för Teknik och samhälle, 2008). Finns att hämta här: