Vetenskapsradion

Vi fortsätter vår resa i halkbekämpningens värld. I det första programmet (7 mars) berättade vi hur vägsalt kan påverka grundvatten och därmed också vårt dricksvatten. I detta program har turen kommit till alternativen. Kan saltet bytas ut mot något mer skonsamt som samtidigt fortfarande är trafiksäkert? Borås slutade salta vägarna, men tvingades börja igen. Gunnar Isaksson och Ulf Raneby på Borås kommun berättar om erfarenheterna från den saltfria perioden och varför det är så svårt att hålla vägarna farbara utan saltet. Socker och kalk gör vägar mindre hala men har andra nackdelar. Trafikverkets halkexpert Jan Ölander förklarar vilka alternativ till salt som testats och förkastats. Många är för dyra. Mest aktuellt just nu är att blanda ut vägsaltet med en tredjedel socker, men även det kan stupa på priset och blir kanske bara i liten skala. Sverige och liknande länder skulle kunna prova det organiska ämnet kaliumformiat, som fungerar bra i stället för vägsalt. Det rekommenderar Jani Salminen på Finlands miljöcentral. Men det är också dyrt och blir främst aktuellt vid känsliga vattentäkter.

Hur farlig är strålningen? Vilka är de kortsiktiga och långsiktiga effekterna av strålning och att komma i kontakt med radioaktivt material? Statistiskt är det svårt att hitta en ökning av cancerfallen efter Tjernobyl-olyckan. Ändå drabbades mer än 5000 barn i närområdet av sköldkörtelcancer. Medverkande: Mats Harms-Ringdahl är professor i strålningsbiologi och föreståndare för Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet. Leif Moberg är forskningschef på Strålskyddsmyndigheten Martin Tondel är överläkare vid Arbetsmiljö- och medicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg och är den ende som forskat på effekterna i Sverige efter Tjernobyl-olyckan. Programledare Gustaf Klarin Producent Camilla Widebeck

Hur farlig är strålningen? Vilka är de kortsiktiga och långsiktiga effekterna av strålning och att komma i kontakt med radioaktivt material? Statistiskt är det svårt att hitta en ökning av cancerfallen efter Tjernobyl-olyckan. Ändå drabbades mer än 5000 barn i närområdet av sköldkörtelcancer. Medverkande: Mats Harms-Ringdahl är professor i strålningsbiologi och föreståndare för Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet. Leif Moberg är forskningschef på Strålskyddsmyndigheten Martin Tondel är överläkare vid Arbetsmiljö- och medicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg och är den ende som forskat på effekterna i Sverige efter Tjernobyl-olyckan. Programledare Gustaf Klarin Producent Camilla Widebeck

Extrainsatt program om olyckorna i de japanska kärnkraftverken. Medverkande är Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, Christian Ekberg, professor och kärnkemist vid Chalmers och Ari Tryggvason, seismolog vid Uppsala universitet. Uppdatering av dagsläget med Jan Blomgren, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum. Programledare Lena Nordlund Producent Camilla Widebeck Programmet om vägsalt sänds vid ett senare tillfälle.

Extrainsatt program om olyckorna i de japanska kärnkraftverken. Medverkande är Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, Christian Ekberg, professor och kärnkemist vid Chalmers och Ari Tryggvason, seismolog vid Uppsala universitet. Uppdatering av dagsläget med Jan Blomgren, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum. Programledare Lena Nordlund Producent Camilla Widebeck Programmet om vägsalt sänds vid ett senare tillfälle.

Vetandets Värld besöker årets båtmässa i Älvsjö i Stockholm för att finna lösningar på problem som miljöskadliga båtbottenfärger och förorenande motorer. Vi finner tecken på en elmotortrend, och vi får veta att bottenfärgerna framöver kan ersättas med väldigt mycket annat än färg. Om du inte väljer att helt enkelt tvätta båtbottnen kan du köra upp båten på land på en specialbrygga, eller svepa in skrovet i en duk som gör det omöjligt för organismer som havstulpaner att få fäste på båtens undersida. Segelbåtar med elmotor har börjat dyka upp på marknaden. Vi talar med Kjell Borking, på Nautical Partner, som varit med och ritat en segelbåt som ska vara riktigt lätt att segla. Den ska få även skärgårdsälskaren som annars helst tar sig ut på vattnet för motor, att våga ta det miljövänliga steget över till segel. Utöver det enda seglet är båten utrustad med en liten elmotor. Giftiga bottenfärger får allt mer konkurrens av kluriga alternativ. Vi möter Erik Noaksson på det offentligfinansierade Jegreliusinstitutet för tillämpad grön kemi i Östersund, som gjort en sammanställning av tio alternativ till vanliga båtbottenfärger. Syftet är att få till en samlad upphandling från många kunder, så att några av de miljövänliga alternativen får en skjuts framåt.

Vetandets Värld besöker årets båtmässa i Älvsjö i Stockholm för att finna lösningar på problem som miljöskadliga båtbottenfärger och förorenande motorer. Vi finner tecken på en elmotortrend, och vi får veta att bottenfärgerna framöver kan ersättas med väldigt mycket annat än färg. Om du inte väljer att helt enkelt tvätta båtbottnen kan du köra upp båten på land på en specialbrygga, eller svepa in skrovet i en duk som gör det omöjligt för organismer som havstulpaner att få fäste på båtens undersida. Segelbåtar med elmotor har börjat dyka upp på marknaden. Vi talar med Kjell Borking, på Nautical Partner, som varit med och ritat en segelbåt som ska vara riktigt lätt att segla. Den ska få även skärgårdsälskaren som annars helst tar sig ut på vattnet för motor, att våga ta det miljövänliga steget över till segel. Utöver det enda seglet är båten utrustad med en liten elmotor. Giftiga bottenfärger får allt mer konkurrens av kluriga alternativ. Vi möter Erik Noaksson på det offentligfinansierade Jegreliusinstitutet för tillämpad grön kemi i Östersund, som gjort en sammanställning av tio alternativ till vanliga båtbottenfärger. Syftet är att få till en samlad upphandling från många kunder, så att några av de miljövänliga alternativen får en skjuts framåt.

Världsresenären Lasse Berg är tillbaka med en ny bok om människans vandring från bushman i Kalahari till modern storstadsmänniska. Uppföljaren till Gryning över Kalahari, hur människa blev människa heter, kort och gott, Skymningssång i Kalahari och författaren fortsätter väva samman evolutionsbiologi med sina erfarenheter från decenniers resande. Lasse Berg intervjuas av Vetenskapsradions Per Helgesson. Lyssna på fler program där Lasse Berg medverkat:

Världsresenären Lasse Berg är tillbaka med en ny bok om människans vandring från bushman i Kalahari till modern storstadsmänniska. Uppföljaren till Gryning över Kalahari, hur människa blev människa heter, kort och gott, Skymningssång i Kalahari och författaren fortsätter väva samman evolutionsbiologi med sina erfarenheter från decenniers resande. Lasse Berg intervjuas av Vetenskapsradions Per Helgesson. Lyssna på fler program där Lasse Berg medverkat:

Matematikundervisningen i de svenska skolorna är i akut behov av förnyelse. För tio år sedan låg svenska elever över medelvärdet i matematik i olika internationella undersökningar. Men i den senaste undersökningen har de svenska eleverna tappat rejält och ligger nu på genomsnittet bland OECD-länderna. Det är framförallt de lågpresterande eleverna som tappat mest. Enligt den senaste PISA-rapporten, en rapport där elevers förmågor inom olika ämnen i 66 länder undersöks och jämförs, är den segregering som uppstått i samband med att det fria skolvalet infördes en viktig förklaring till att svenska elever tappar i rankingen. Men professorn i matematikdidaktik vid Umeå universitet, Johan Lithner anser att de metoder som används i undervisningen är en annan viktig faktor. Matematikundervisning i Sverige består till stor del av att elever ska lära sig olika matematiska begrepp och formler utantill. Det är för lite av resonemang och problemlösning på matematiklektionerna, enligt Lithner. Det är därför som mattekunskaperna försämrats bland svenska 15-åringar. Han får medhåll i programmet av matematikläraren Lena Adolfsson som beskriver matematiklektionerna som en hastighetstävling där det gäller för eleverna att hinna med så mycket som möjligt.