Vetenskapsradion

Matematikundervisningen i de svenska skolorna är i akut behov av förnyelse. För tio år sedan låg svenska elever över medelvärdet i matematik i olika internationella undersökningar. Men i den senaste undersökningen har de svenska eleverna tappat rejält och ligger nu på genomsnittet bland OECD-länderna. Det är framförallt de lågpresterande eleverna som tappat mest. Enligt den senaste PISA-rapporten, en rapport där elevers förmågor inom olika ämnen i 66 länder undersöks och jämförs, är den segregering som uppstått i samband med att det fria skolvalet infördes en viktig förklaring till att svenska elever tappar i rankingen. Men professorn i matematikdidaktik vid Umeå universitet, Johan Lithner anser att de metoder som används i undervisningen är en annan viktig faktor. Matematikundervisning i Sverige består till stor del av att elever ska lära sig olika matematiska begrepp och formler utantill. Det är för lite av resonemang och problemlösning på matematiklektionerna, enligt Lithner. Det är därför som mattekunskaperna försämrats bland svenska 15-åringar. Han får medhåll i programmet av matematikläraren Lena Adolfsson som beskriver matematiklektionerna som en hastighetstävling där det gäller för eleverna att hinna med så mycket som möjligt.

Det är över 60 år sedan Sveriges första intensivvårdsavdelning invigdes. Sedan dess har vården blivit alltmer högteknologisk, men intensivvårdsrummens miljö har inte alls förbättrats i samma takt som självavården. - Intensivvårdsrummens miljö är bedrövlig. De svårt sjuka patienterna får aldrig möjlighet till vila och återhämtning, utan det är fullt av surrande apparater och skarpa ljud överallt och när som helst på dygnet, säger Sepideh Olausson, forskarstuderande vid institutionen för vårdvetenskap vid högskolan i Borås. Det motsägelsefulla med intensivvård är att den är så stökig att vårdpersonalen också orsakar patienterna en del bekymmer och skador. Som en del av ett pågående forskningsprojekt har Sepideh Olausson intervjuat närstående om hur de upplever intensivvårdsrummet, och just nu intervjuar hon patienter. Nyligen invigdes ett specialutformat intensivvårdsrum på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där ambitionen är att skapa en bättre miljö för både patienter, anhöriga och personal. - Man coolar ner här inne. Det annorlunda ljuset, det dämpade ljudet och de fina färgerna i rummet påverkar nog alla som vistas här, säger intensivvårdssjuksköterskan Ann-Louise Svensson. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg

Det är över 60 år sedan Sveriges första intensivvårdsavdelning invigdes. Sedan dess har vården blivit alltmer högteknologisk, men intensivvårdsrummens miljö har inte alls förbättrats i samma takt som självavården. - Intensivvårdsrummens miljö är bedrövlig. De svårt sjuka patienterna får aldrig möjlighet till vila och återhämtning, utan det är fullt av surrande apparater och skarpa ljud överallt och när som helst på dygnet, säger Sepideh Olausson, forskarstuderande vid institutionen för vårdvetenskap vid högskolan i Borås. Det motsägelsefulla med intensivvård är att den är så stökig att vårdpersonalen också orsakar patienterna en del bekymmer och skador. Som en del av ett pågående forskningsprojekt har Sepideh Olausson intervjuat närstående om hur de upplever intensivvårdsrummet, och just nu intervjuar hon patienter. Nyligen invigdes ett specialutformat intensivvårdsrum på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där ambitionen är att skapa en bättre miljö för både patienter, anhöriga och personal. - Man coolar ner här inne. Det annorlunda ljuset, det dämpade ljudet och de fina färgerna i rummet påverkar nog alla som vistas här, säger intensivvårdssjuksköterskan Ann-Louise Svensson. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg

Varför används salt för att bekämpa halkan på våra vintervägar? Vilka följder får det för fordon och för miljön? Finns det några vettiga alternativ som ändå är trafiksäkra? Följ med Vetandets värld till salthamnen i Halmstad dit en stor del av det svenska vägsaltet importeras. Hör saltmotståndarnas främste företrädare Sven-Olof Andersson i Saltupproret. Och lyssna till miljögeologen Bo Olofsson som berättar hur vägsalt påverkar våra dricksvattenreserver. Många vägar ligger ovanpå rullstensåsar som samtidigt är viktiga vattenreservoarer. Flera vattentäkter har redan fått stängas sedan vägsalt trängt in i dem. Med ett mildare klimat kan det bli nödvändigt att salta vägar i norra Sverige som i dag inte behöver saltas. Det här är första programmet av två, det andra sänds på måndag den 14/3. Hör av dig med dina synpunkter på vägsalt!

Varför används salt för att bekämpa halkan på våra vintervägar? Vilka följder får det för fordon och för miljön? Finns det några vettiga alternativ som ändå är trafiksäkra? Följ med Vetandets värld till salthamnen i Halmstad dit en stor del av det svenska vägsaltet importeras. Hör saltmotståndarnas främste företrädare Sven-Olof Andersson i Saltupproret. Och lyssna till miljögeologen Bo Olofsson som berättar hur vägsalt påverkar våra dricksvattenreserver. Många vägar ligger ovanpå rullstensåsar som samtidigt är viktiga vattenreservoarer. Flera vattentäkter har redan fått stängas sedan vägsalt trängt in i dem. Med ett mildare klimat kan det bli nödvändigt att salta vägar i norra Sverige som i dag inte behöver saltas. Det här är första programmet av två, det andra sänds på måndag den 14/3. Hör av dig med dina synpunkter på vägsalt!

Libyen och Italien har nära relationer, vilket framkommit under veckans strider i Libyen. Italien invaderade landet för exakt 100 år sedan och förde en grym kolonalpolitik med tvångsförlyttningar och italienska bosättningar. Det koloniala arvet ledde till massutvisningar av italienare på 1970-talet, men också att Libyen haft stora ekonomiska intressen i Italien, man har bland annat varit stor ägare i biltillverkaren Fiat. Italiens premiärminister Silvio Berlusconi förvånade många italienare genom att häromåret betala en miljardskadestånd till Libyen och kyssa diktatorn på handen. Kanske försonades de också vid en så kallat "bunga-bunga" fest, orgieliknande fester som fanns redan under Mussolinis och de italienska kungarnas tid under nittonhundratalet. Historiska klubben om kolonialpolitik och italienska fester med Göran Hägg, som bland annat skrivit en biografi om Mussolini och Tithi Nylander, Sveriges radios tidigare korrespondent i Rom.

Libyen och Italien har nära relationer, vilket framkommit under veckans strider i Libyen. Italien invaderade landet för exakt 100 år sedan och förde en grym kolonalpolitik med tvångsförlyttningar och italienska bosättningar. Det koloniala arvet ledde till massutvisningar av italienare på 1970-talet, men också att Libyen haft stora ekonomiska intressen i Italien, man har bland annat varit stor ägare i biltillverkaren Fiat. Italiens premiärminister Silvio Berlusconi förvånade många italienare genom att häromåret betala en miljardskadestånd till Libyen och kyssa diktatorn på handen. Kanske försonades de också vid en så kallat "bunga-bunga" fest, orgieliknande fester som fanns redan under Mussolinis och de italienska kungarnas tid under nittonhundratalet. Historiska klubben om kolonialpolitik och italienska fester med Göran Hägg, som bland annat skrivit en biografi om Mussolini och Tithi Nylander, Sveriges radios tidigare korrespondent i Rom.

I fokus denna vecka står Barbro Wadensten, omsorgsforskare från Uppsala, som vill hårdlansera smärtlinjalen. I veckan fick hon och hennes kollegor en artikel publicerad, där de framhåller fördelarna med att en patient pekar på en skala mellan ett och tio för att beskriva hur ont han eller hon har, i stället för att säga "jätteont" eller "liteont". Skalan som kallas för smärtlinjal, och den borde finnas med lika rutinmässigt som en febertermometer när sköterskorna eller läkarna går runt till patienterna. Mest nytta gör den för nyopererade - de kan själva följa sitt tillfrisknande, och får dessutom ta del i sin behandling. Huvudprincipen är ändå att linjalen inte kan översätta smärta mellan två människor. Värdet man anger, under tre, eller kanske över sju, är ett smärtevärde som gäller för just den personen, som också ska behandlas efter just sina värden, i dialog med sina vårdare.

I fokus denna vecka står Barbro Wadensten, omsorgsforskare från Uppsala, som vill hårdlansera smärtlinjalen. I veckan fick hon och hennes kollegor en artikel publicerad, där de framhåller fördelarna med att en patient pekar på en skala mellan ett och tio för att beskriva hur ont han eller hon har, i stället för att säga "jätteont" eller "liteont". Skalan som kallas för smärtlinjal, och den borde finnas med lika rutinmässigt som en febertermometer när sköterskorna eller läkarna går runt till patienterna. Mest nytta gör den för nyopererade - de kan själva följa sitt tillfrisknande, och får dessutom ta del i sin behandling. Huvudprincipen är ändå att linjalen inte kan översätta smärta mellan två människor. Värdet man anger, under tre, eller kanske över sju, är ett smärtevärde som gäller för just den personen, som också ska behandlas efter just sina värden, i dialog med sina vårdare.

Följ med till Oromo-provinsen i sydvästra Etiopien där kaffeodlingarna breder ut sig under skuggträden. Kaffet är inte bara största inkomstkällan för människorna här, själva buskarna är också viktiga för den biologiska mångfalden. Kaffebuskar hjälper till att bevara sällsynta orkidéer, mossor och olika fågelarter på ett bättre sätt än andra typer av jordbrukslandskap. Arabica-bönan kommer från en kaffebuske som inte gillar värme och därför har odlarna lämnat kvar de stora träd som ger svalkande skugga. Träden och kaffebuskarna blir tillsammans en överraskande bra hemvist för både växter och djur. Det visar studier av Sileshi Nemomissa, professor i biologi vid universitetet i Addis Abeba och Kristoffer Hylander, botaniker vid Stockholms Universitet.