Vetenskapsradion

Följ med till Oromo-provinsen i sydvästra Etiopien där kaffeodlingarna breder ut sig under skuggträden. Kaffet är inte bara största inkomstkällan för människorna här, själva buskarna är också viktiga för den biologiska mångfalden. Kaffebuskar hjälper till att bevara sällsynta orkidéer, mossor och olika fågelarter på ett bättre sätt än andra typer av jordbrukslandskap. Arabica-bönan kommer från en kaffebuske som inte gillar värme och därför har odlarna lämnat kvar de stora träd som ger svalkande skugga. Träden och kaffebuskarna blir tillsammans en överraskande bra hemvist för både växter och djur. Det visar studier av Sileshi Nemomissa, professor i biologi vid universitetet i Addis Abeba och Kristoffer Hylander, botaniker vid Stockholms Universitet.

Det är nu tjugo år sedan en klimatförändring tinade fram den 5300 år gamle ismannen Ötzi på en bergstopp i nordöstra Italien. På Syd-Tyrolens Arkeologiska Museum i staden Bolzano i Italien firas detta med den hittills största utställningen kring vad vi under de gångna tjugo åren lärt oss om Ötzis liv och leverne. Miljontals besökare söker sig till staden för att med egna ögon se 1900-talets mest betydelsefulla arkeologiska fynd. Ötzi vandrade på alptopparna tvåtusen år innan Tutankhamun, tretusen år f Kr. Ötzi är det hittills enda fyndet av en helt intakt bevarad människokropp, inkl inre organ. Programmet speglar en del av den kunskap som forskarna utvunnit genom att studera Ötzi. Medverkande: Torstein Sjövold, professor SU,Stockhom. Lars Engstrand, professor KI, Stockholm. Albert Zink, professor EURAC, Bolzano. Angela Fleckinger, Sydtyrolens Arkeologiska Museum, Bolzano.

Det är nu tjugo år sedan en klimatförändring tinade fram den 5300 år gamle ismannen Ötzi på en bergstopp i nordöstra Italien. På Syd-Tyrolens Arkeologiska Museum i staden Bolzano i Italien firas detta med den hittills största utställningen kring vad vi under de gångna tjugo åren lärt oss om Ötzis liv och leverne. Miljontals besökare söker sig till staden för att med egna ögon se 1900-talets mest betydelsefulla arkeologiska fynd. Ötzi vandrade på alptopparna tvåtusen år innan Tutankhamun, tretusen år f Kr. Ötzi är det hittills enda fyndet av en helt intakt bevarad människokropp, inkl inre organ. Programmet speglar en del av den kunskap som forskarna utvunnit genom att studera Ötzi. Medverkande: Torstein Sjövold, professor SU,Stockhom. Lars Engstrand, professor KI, Stockholm. Albert Zink, professor EURAC, Bolzano. Angela Fleckinger, Sydtyrolens Arkeologiska Museum, Bolzano.

Mycket har hänt inom kriminaltekniken på 25 år. När Olof Palme mördades fanns inte ens DNA-tekniken som kriminaltekniskt verktyg. Och numera kan kriminalteknikerna mycket mer om vapen, kulor och skottriktningar.

En av dem som jobbat med Palmemordet i alla 25 åren är kriminalkommissarie Sonny Björk. Idag är han fältchef på Tekniska roteln. 1986 hade han precis börjat jobba med vapen och kulor i samma rotel. I Vetandets värld träffar vi honom på mordplatsen.

Vi åker också till SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium, i Linköping för att höra vad som hänt inom kriminaltekniken på 25 år. Där träffar vi Stefan Pettersson som var vapenutredare också under Palmemordet, Roger Carlsson som är chef för kemi- och teknikenheten och Weine Drotz, DNA-expert på biologienheten.

Och här kan du också höra vad Sonny Björk tror om vem som mördade Palme och om det någonsin kommer att bli uppklarat:

Mycket har hänt inom kriminaltekniken på 25 år. När Olof Palme mördades fanns inte ens DNA-tekniken som kriminaltekniskt verktyg. Och numera kan kriminalteknikerna mycket mer om vapen, kulor och skottriktningar.

En av dem som jobbat med Palmemordet i alla 25 åren är kriminalkommissarie Sonny Björk. Idag är han fältchef på Tekniska roteln. 1986 hade han precis börjat jobba med vapen och kulor i samma rotel. I Vetandets värld träffar vi honom på mordplatsen.

Vi åker också till SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium, i Linköping för att höra vad som hänt inom kriminaltekniken på 25 år. Där träffar vi Stefan Pettersson som var vapenutredare också under Palmemordet, Roger Carlsson som är chef för kemi- och teknikenheten och Weine Drotz, DNA-expert på biologienheten.

Och här kan du också höra vad Sonny Björk tror om vem som mördade Palme och om det någonsin kommer att bli uppklarat:

Världshaven töms på fisk, samtidigt som vi blir allt fler människor som behöver mat. Jordbruket klarar inte att föda alla människor ens idag, samtidigt som produktionen av livsmedel är en av de allra största källorna till att naturliga miljöer försvinner, förgiftas och övergöds. Hur ska vi då klara framtiden - när vi dessutom har en pågående klimatförändring som gör de här problemen ännu svårare? Några av de forskare som har försökt teckna en bild av människans framtida möjligheter är med i programmet. Villy Christensen är en dansk forskare vid University of British Columbia som lett en stor internationell studie som visar att havens stora rovfiskar minskat drastiskt i antal under de senaste årtiondena. Jonathan Foley vid University of Minnesota har räknat ut att vi kan öka matproduktionen med 30 - 40 procent bara genom att minska vårt slöseri med livsmedel. Dessutom får vi möta optimisterna som tror att vi redan nästa år vet hur vi ska förse världen med ren energi i oändliga mängder. Det här är bara några av de hundratals frågor som diskuterades av världsledande forskare vid det stora vetenskapsmötet AAAS som i år hölls i Washington och som avslutades i veckan. AAAS står för American Association for the Advancement of Science, och är världens största fristående vetenskapsorganisation. Mötet i Washington samlade runt 8 000 deltagare från hela världen och handlade om allt från frågor kring tandhälsa till betydelsen av de bakterier som lever i våra kroppar.

Världshaven töms på fisk, samtidigt som vi blir allt fler människor som behöver mat. Jordbruket klarar inte att föda alla människor ens idag, samtidigt som produktionen av livsmedel är en av de allra största källorna till att naturliga miljöer försvinner, förgiftas och övergöds. Hur ska vi då klara framtiden - när vi dessutom har en pågående klimatförändring som gör de här problemen ännu svårare? Några av de forskare som har försökt teckna en bild av människans framtida möjligheter är med i programmet. Villy Christensen är en dansk forskare vid University of British Columbia som lett en stor internationell studie som visar att havens stora rovfiskar minskat drastiskt i antal under de senaste årtiondena. Jonathan Foley vid University of Minnesota har räknat ut att vi kan öka matproduktionen med 30 - 40 procent bara genom att minska vårt slöseri med livsmedel. Dessutom får vi möta optimisterna som tror att vi redan nästa år vet hur vi ska förse världen med ren energi i oändliga mängder. Det här är bara några av de hundratals frågor som diskuterades av världsledande forskare vid det stora vetenskapsmötet AAAS som i år hölls i Washington och som avslutades i veckan. AAAS står för American Association for the Advancement of Science, och är världens största fristående vetenskapsorganisation. Mötet i Washington samlade runt 8 000 deltagare från hela världen och handlade om allt från frågor kring tandhälsa till betydelsen av de bakterier som lever i våra kroppar.

VM i skidåkning som invigdes igår i Oslo och ett antal medaljer kommer förmodligen att bli kvar i Norge. I boken "Kroppens geni - Marit, Petter och skidåkning som lidelse" letar Sverker Sörlin efter orsakerna till norrmännens snabbhet på skidor. Han sökte upp Marit Björgen och Petter Northug som faktiskt är snabbast i världen. Han ville veta om något i deras bakgrund och kultur kan ha betydelse för att de åker så fort och vinner så ofta. Resultatet blev essä som är ett reportage som är en självbiografi som är skidåkningens filosofi. Per Helgesson har träffat författaren och professorn i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Sverker Sörlin, som faktiskt själv är "hyggligt" snabb på skidor.

VM i skidåkning som invigdes igår i Oslo och ett antal medaljer kommer förmodligen att bli kvar i Norge. I boken "Kroppens geni - Marit, Petter och skidåkning som lidelse" letar Sverker Sörlin efter orsakerna till norrmännens snabbhet på skidor. Han sökte upp Marit Björgen och Petter Northug som faktiskt är snabbast i världen. Han ville veta om något i deras bakgrund och kultur kan ha betydelse för att de åker så fort och vinner så ofta. Resultatet blev essä som är ett reportage som är en självbiografi som är skidåkningens filosofi. Per Helgesson har träffat författaren och professorn i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Sverker Sörlin, som faktiskt själv är "hyggligt" snabb på skidor.

CH4+2O2 ger CO2+2 H2O eller annorlunda utryckt, metan plus två syremolekyler ger koldioxid och vatten. Så kan man beskriva en del av det som sker när ett stearinljus brinner. Det är en av många delar i den förbränningsprocess som sker. Men förbränning är betydligt mer komplicerat än så.

Att förstå och hitta förbränningens alla processer är näst intill omöjligt och att med datorers hjälp bygga upp modeller för det går inte det heller för så mycket datakraft som behövs finns inte.

Forskarna försöker hela tiden att komma närmare förbränningens gåta. Det för att försöka få fram så effektiva förbränningsprocesser som möjligtFör såväl kakelugnar sopförbränningsanläggningar och stora gasturbinerna som producerar värme eller el kan bli bättre än de är i dag. Dels kan man minska åtgången av bränsle och dessutom kan processerna bli renare och bättre för miljön.

I programmet besöker vi den världsledande förbränningsforskningen vid Lunds universitet. Här tar man fram instrument som gör det lättare at förstå vad som händer i förbränningsprocessen.

Med hjälp av laser kan man studera och analysera olika förlopp vid förbränning och i förlängningen räkna ut hur man effektiviserar processen. Och andra forskare arbetar med att göra förbränningsmotorn bränslesnålare och renare.

Medverkar gör Marcus Aldén professor i laserbaserad förbränningsdiagnostik; Bengt Johansson professor i förbränningsmotorer vid Lund universitet; Sven-Inge Möller doktor i förbränning också de vid Lunds universitet.

Redaktör: Håkan Svensson.