Vetenskapsradion

Europeiska robotforskare samlades vid EU RObotics Forum i Västerås nyligen (6-8april) för att diskutera hur robotar kan användas i operationssalen. En robot kan vara minst lika fingerfärdig som en livs levande kirurg, om inte bättre när det gäller precision och följsamhet till männskokroppens små rörelser. Framtidens kirurg är i närheten av operationsbordet och opererar via avancerade joy-sticks. Vid robotkonferensen pratade man också mycket om den japanska trenden att robotar ska likna djur eller människor och ha sociala funktioner, som att hålla äldre sällskap. Eller vara till praktisk nytta, som den japanska robotduschen. Tanken är att äldre, som föredrar att fortsätta duscha utan andras hjälp, i liggande ställning ska bli duschad av roboten från alla håll och kanter, litet grann som en biltvätt för människor. De japanska robotidéerna för omsorgen av gamla ska utvärderas av Tekniska Institutet i Odense.

Rädslan för att råka ut för våld och övergrepp är stor bland många kvinnor i Sverige. Undersökningar visar att stora grupper kvinnor inte vågar vistas ute i städerna på kvällarna. Statsvetaren Chris Hudson vid Umeå universitet har i tidigare projekt forskat kring hur kvinnors visioner av en attraktiv och hållbar stad ser ut. Trots att fler kvinnor än män bor i städer har städerna planerats av män för män. Avsaknaden av kollektivtrafik, stadens utformning med långa avstånd, mörka tunnlar och bostadsområden och köpcentrum skilda från varandra bidrar till att många kvinnor känner så stor otrygghet att den egna rörelsefriheten inskränks. Chris Hudson har tillsammans med forskarkollegor gått vidare och tittat på de demokratiska och ekonomiska konsekvenserna av kvinnors rädsla. Att en stor del av befolkningen drar sig för att gå på bio, teater, besöka restauranger med mera får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Att kvinnor inte vågar delta i politiska möten, debatter och kulturarrangemang på kvällstid får också demokratiska konsekvenser. - Rätten till staden ska vara lika för alla, oavsett kön. Därför är kvinnors rädsla ett allvarligt demokratiskt problem, anser docenten i statsvetenskap Chris Hudson.

Rädslan för att råka ut för våld och övergrepp är stor bland många kvinnor i Sverige. Undersökningar visar att stora grupper kvinnor inte vågar vistas ute i städerna på kvällarna. Statsvetaren Chris Hudson vid Umeå universitet har i tidigare projekt forskat kring hur kvinnors visioner av en attraktiv och hållbar stad ser ut. Trots att fler kvinnor än män bor i städer har städerna planerats av män för män. Avsaknaden av kollektivtrafik, stadens utformning med långa avstånd, mörka tunnlar och bostadsområden och köpcentrum skilda från varandra bidrar till att många kvinnor känner så stor otrygghet att den egna rörelsefriheten inskränks. Chris Hudson har tillsammans med forskarkollegor gått vidare och tittat på de demokratiska och ekonomiska konsekvenserna av kvinnors rädsla. Att en stor del av befolkningen drar sig för att gå på bio, teater, besöka restauranger med mera får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Att kvinnor inte vågar delta i politiska möten, debatter och kulturarrangemang på kvällstid får också demokratiska konsekvenser. - Rätten till staden ska vara lika för alla, oavsett kön. Därför är kvinnors rädsla ett allvarligt demokratiskt problem, anser docenten i statsvetenskap Chris Hudson.

Bland sjukvårdsfolk är det låg status att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Personalomsättningen är hög och rekryteringen går trögt. Redskap, utrustning och arbetskläder brukar kunna ge en gemensam gruppidentitet på en arbetsplats. En polisuniform eller en rökdykardräkt signalerar duglighet och skicklighet både inom och utanför gruppen. Men personalen inom psykiatrisk slutenvård undviker att bära sina speciella arbetskläder och "glömmer" ofta att bära sina namnbrickor. Det visar en forskningsstudie utförd på två psykiatriska slutenvårdsavdelningar. - Psykiatrin har en tung historia av stränga hierarkier, tvång och integritetskränkande behandlingar som personalen idag tar kraftigt avstånd från. Därför verkar många inte vilja kännas vid till exempel bältessängen och de är inte alls stolta över att de yrkesskickligt kan spänna fast en patient där, säger hälso- och sjukvårdsforskarna Johan Berlin och Eric Carlström. Under drygt ett och ett halvt år observerade och intervjuade de personalen på slutenvårdsavdelningarna.

Bland sjukvårdsfolk är det låg status att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Personalomsättningen är hög och rekryteringen går trögt. Redskap, utrustning och arbetskläder brukar kunna ge en gemensam gruppidentitet på en arbetsplats. En polisuniform eller en rökdykardräkt signalerar duglighet och skicklighet både inom och utanför gruppen. Men personalen inom psykiatrisk slutenvård undviker att bära sina speciella arbetskläder och "glömmer" ofta att bära sina namnbrickor. Det visar en forskningsstudie utförd på två psykiatriska slutenvårdsavdelningar. - Psykiatrin har en tung historia av stränga hierarkier, tvång och integritetskränkande behandlingar som personalen idag tar kraftigt avstånd från. Därför verkar många inte vilja kännas vid till exempel bältessängen och de är inte alls stolta över att de yrkesskickligt kan spänna fast en patient där, säger hälso- och sjukvårdsforskarna Johan Berlin och Eric Carlström. Under drygt ett och ett halvt år observerade och intervjuade de personalen på slutenvårdsavdelningarna.

Det är nu fyra veckor sedan katastrofen skedde i Japan. Jordbävning, tsunami och det efterföljande haveriet i kärnkraftverket i Fukushima. Under en period har vi fått ständiga uppdateringar om explosioner, läckor och höga strålningsnivåer. Igår kom också ett kraftigt efterskalv i precis samma område. Hittills tyder inte rapporterna på att det skulle ha förvärrat situationen för kärnkraftverket, men läget som råder där är illa nog ändå. I Vetandets värld idag gör vi en uppdatering - hur ser det ut med strålningsnivåer och radioaktiva ämnen kring Fukushima? Och vad innebär det? Medverkande är Stephan Pomp som forskar i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet och Niels Böhmer, kärnfysiker som jobbar för den norska miljöorganisationen Bellona. Vi frågar också Clare Bradshaw, forskare i marin ekotoxikologi på Stockholms universitet, hur haveriet vid kärnkraftverket påverkar havsmiljöerna med de djur och växter som finns där.

Det är nu fyra veckor sedan katastrofen skedde i Japan. Jordbävning, tsunami och det efterföljande haveriet i kärnkraftverket i Fukushima. Under en period har vi fått ständiga uppdateringar om explosioner, läckor och höga strålningsnivåer. Igår kom också ett kraftigt efterskalv i precis samma område. Hittills tyder inte rapporterna på att det skulle ha förvärrat situationen för kärnkraftverket, men läget som råder där är illa nog ändå. I Vetandets värld idag gör vi en uppdatering - hur ser det ut med strålningsnivåer och radioaktiva ämnen kring Fukushima? Och vad innebär det? Medverkande är Stephan Pomp som forskar i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet och Niels Böhmer, kärnfysiker som jobbar för den norska miljöorganisationen Bellona. Vi frågar också Clare Bradshaw, forskare i marin ekotoxikologi på Stockholms universitet, hur haveriet vid kärnkraftverket påverkar havsmiljöerna med de djur och växter som finns där.

Geologiska studier i Grönland pekar på att där finns stora mängder värdefull mineral i bergen och massor med olja och gas ute till havs. Och det mildare klimatet gör att de tycks bli lättare att exploatera det nästan orörda Grönland. Kanske blir dagens ganska fattiga grönlänningar i framtiden Arktis nya oljeshejker. Det finns bred politisk uppslutning bakom oljan. Uranbrytning däremot splittrar landet. Kalistat Lund är helikopterpilot, socialdemokratisk politiker och motståndare till uranbrytning i sin hemby Narsaq i Sydgrönland. - Uranbrytningen är tänkt att bedrivas i dagbrott, det finns risk för att föroreningar från gruvan sprider sig, säger han. Själva gruvarbetarna är ett problem eftersom de måste isoleras från det grönländska samhället. - Vi har själva inte styrt vår utveckling, vi har betraktats som andra klassens människor. Det misstaget bör vi inte göra om, säger Kalistat Lund. Den australiensiske geologen Greg Barnes som är delägare i bolaget som vill bryta uran, är dock tveksam att det blir någon uranbrytning på grund av miljökonsekvenserna och motståndet mot uranet. Och den nuvarande regeringen säger nej uranbrytning. Oljan finns det större politisk uppslutning bakom. Ett tjugotal internationella oljebolag har konsession att leta efter olja i Grönland, men siffrorna på hur mycket olja det finns måste användas med stor försiktighet menar Mikael Höök som är doktor i globala energiresurser på Uppsala universitet. Niklas Granholm på FOI, forskar om Arktis och han följer med intresse om Grönland kommer att bli självständigt från Danmark. Blir Grönland ett Kuwait i Arktis, eller Mikronesien?

Geologiska studier i Grönland pekar på att där finns stora mängder värdefull mineral i bergen och massor med olja och gas ute till havs. Och det mildare klimatet gör att de tycks bli lättare att exploatera det nästan orörda Grönland. Kanske blir dagens ganska fattiga grönlänningar i framtiden Arktis nya oljeshejker. Det finns bred politisk uppslutning bakom oljan. Uranbrytning däremot splittrar landet. Kalistat Lund är helikopterpilot, socialdemokratisk politiker och motståndare till uranbrytning i sin hemby Narsaq i Sydgrönland. - Uranbrytningen är tänkt att bedrivas i dagbrott, det finns risk för att föroreningar från gruvan sprider sig, säger han. Själva gruvarbetarna är ett problem eftersom de måste isoleras från det grönländska samhället. - Vi har själva inte styrt vår utveckling, vi har betraktats som andra klassens människor. Det misstaget bör vi inte göra om, säger Kalistat Lund. Den australiensiske geologen Greg Barnes som är delägare i bolaget som vill bryta uran, är dock tveksam att det blir någon uranbrytning på grund av miljökonsekvenserna och motståndet mot uranet. Och den nuvarande regeringen säger nej uranbrytning. Oljan finns det större politisk uppslutning bakom. Ett tjugotal internationella oljebolag har konsession att leta efter olja i Grönland, men siffrorna på hur mycket olja det finns måste användas med stor försiktighet menar Mikael Höök som är doktor i globala energiresurser på Uppsala universitet. Niklas Granholm på FOI, forskar om Arktis och han följer med intresse om Grönland kommer att bli självständigt från Danmark. Blir Grönland ett Kuwait i Arktis, eller Mikronesien?

Ända sedan norra Sverige kolonaliserades har norrlänningar betraktats som pålitliga, tystlåtna, strävsamma om än lite naiva. Men under senare decennier har bilden förändrats. I framförallt populärkulturen har en mer brutalare schablonbild av sjukskrivna, arbetslösa och bakåtsträvande individer tonat fram. Kulturgeografen Madeleine Eriksson i Umeå som intervjuas i Vetandets värld menar att den här negativa bilden fick fotfäste i samband med 90-talskrisen i Sverige. I grunden handlar det enligt hennes forskning om maktrelationer i samhället. För att bilderna av den urbana, välutbildade och sofistikerade människan i staden ska fungera måste det finnas en motpol. I filmer som till exempel Jägarna skildras norrländska män som just omoderna bakåtsträvare som lever på bidrag. Flera av schablonbilderna innehåller dessutom rena fördomar och felaktigheter om hur människor lever utanför storstäderna. Det får i sin tur konsekvenser för hur beslutsfattarna ser på framtiden i lands- och glesbygd. I programmet intervjuas även Ola Nordebo, ledarskribent på liberala Västerbottens-Kuriren samt Inez Abrahamzon från Latikberg i Vilhelmina som är vice ordförande i Hela Sverige ska leva.