Diabeteslabbet

Att låta bli mat under 16 timmar av dygnet, mer eller mindre skippa kolhydraterna  eller försöka äta antiinflammatoriskt. Det florerar ett helt gäng med olika sätt att äta på därute – för att gå ner i vikt, hålla blodsockret i schack eller bara vara så frisk som möjligt. 

Hur funkar de här olika dieterna i kroppar som har diabetes, typ 1 eller typ 2? Är de bra, eller kan de vara mer negativa för kroppen än positiva? Vad säger egentligen forskningen på det här området?  

Vi pratar med dietisten och forskaren Afroditi Barouti, som har skrivit en avhandling om just lågkolhydratkost vid diabetes typ 1, och med skribenten och föreläsaren Jacob Gudiol, som har ägnat en stor del av sin karriär åt att läsa in sig på studier kring kost och hälsa – och hjälpa sin publik att tolka dem. 

Det här avsnittet handlar om vuxna, inte om barn.   

Och ett litet tips – vill du hellre titta på avsnittet finns det också  som vodd. Du hittar det på vår YouTube-kanal youtube.com/@diabeteslabbet 

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.    

Läs mer om aktuell forskning på alltomdiabetes.se   

Stöd gärna diabetesforskningen på diabetes.se/ge-stod/gava/  

Kontakta redaktionen på [email protected] 

Illamående, äckliga rapar, smärta, kräkningar, bubblig mage gasfyllda diarréer eller svår förstoppning. Och dessutom ett blodsocker som åker berg- och dalbana. Gastropares är en vanlig diabeteskomplikation och gör många vardagen till en enda lång kamp.  

Trots att 40 procent av alla med diabetes typ 1 och upp till 30 procent av de med typ 2 drabbas av gastropares upplever många drabbade att det finns väldigt lite hjälp att få. Vi frågar diabetesdietisten Eva Olausson varför det är så och hon berättar hur man bör äta för att må så bra som möjligt. Vi pratar också med Anna-Carin Carnebro som fick diabetes när hon var barn och började få magbekymmer i 20-årsåldern. Men det tog hela sex år innan hon förstod vad det berodde på. 

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   

Läs mer om aktuell forskning på alltomdiabetes.se  

Stöd gärna diabetesforskningen på diabetes.se/ge-stod/gava/ 

Kontakta redaktionen på [email protected] 

Han har gjort något som ingen tidigare lyckats med: att till en människa transplantera insulinceller som kan gömma sig för immunförsvaret. Drygt 14 månader senare lever de fortfarande, producerar insulin och mår bra.  

När vi första gången besökte Per-Ola Carlsson i hans labb i Uppsala, i det allra första avsnittet av Diabeteslabbet, gav hans forskning ett teoretiskt framtidshopp för typ 1-diabetes. Fyra år senare beskrivs resultaten som ett medicinskt genombrott. Det som tidigare kändes mer som en avlägsen vision – att kunna bota typ 1-diabetes – börjar framstå som fullt möjligt. 

Men hur långt har forskningen egentligen kommit? Hur gick transplantationen till? Och vad krävs framåt för att det här verkligen ska bli ett botemedel för typ 1-diabetes? 

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   

Läs gärna mer på alltomdiabetes.se  

Kontakta redaktionen på [email protected] 

Vad gör man när insulinet redan är taget – men ditt barn med diabetes typ 1 inte är ett dugg intresserat av att få i sig maten? Och vad händer när barnet lär sig att ”Om jag inte äter den här maten kanske jag får något annat mycket godare istället?”  

Att små barn kan vara krångliga i sitt ätande är något som många föräldrar kämpar med. Men när varje måltid också innebär insulindosering, blodsockerkoll och risk för hypoglykemi – då blir dynamiken en helt annan. I det här avsnittet pratar vi om något som många föräldrar till barn med typ 1 kämpar med varje dag: maten. 

Dietisten och forskaren Elisabeth Jelleryd försöker förstå hur små barn med typ 1 äter – och hur deras föräldrar navigerar genom måltidssituationerna. Vi får goda råd av psykologen Elsa Håkansson – och så får vi följa med hem till familjen Lundvall där måltiderna inte sällan är en balansakt mellan bra näring och bra blodsockernivåer.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

Vad gör man när insulinet redan är taget – men ditt barn med diabetes typ 1 inte är ett dugg intresserat av att få i sig maten? Och vad händer när barnet lär sig att ”Om jag inte äter den här maten kanske jag får något annat mycket godare istället?”  

Att små barn kan vara krångliga i sitt ätande är något som många föräldrar kämpar med. Men när varje måltid också innebär insulindosering, blodsockerkoll och risk för hypoglykemi – då blir dynamiken en helt annan. I det här avsnittet pratar vi om något som många föräldrar till barn med typ 1 kämpar med varje dag: maten. 

Dietisten och forskaren Elisabeth Jelleryd försöker förstå hur små barn med typ 1 äter – och hur deras föräldrar navigerar genom måltidssituationerna. Vi får goda råd av psykologen Elsa Håkansson – och så får vi följa med hem till familjen Lundvall där måltiderna inte sällan är en balansakt mellan bra näring och bra blodsockernivåer.  

Diabetslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

De flesta av oss har lärt oss att det finns två varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.
Men vad händer när ingen av diagnoserna riktigt stämmer? När sjukdomen ter sig som en typ 2, men dyker upp redan i tonåren? Eller när flera personer i samma familj insjuknar, generation efter generation?

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

Hur kommer det sig att vissa personer kan leva med diabetes typ 1 i 50, 60, 70 år – utan att utveckla några allvarliga komplikationer? Trots att de under många år bara fick insulin en gång om dagen, och dessutom bara kunde mäta sitt blodsocker genom att lämna ett urinprov till läkaren? Peter M Nilsson är senior professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet och har länge studerat vad som inom forskningen kallas för ”escapers”. Vad kan de som har levt länge och tagit sig igenom gamla tiders behandling av diabetes typ lära oss för att fler ska kunna skyddas? För även om behandlingen av diabetes typ 1 och prognosen är enormt mycket bättre idag än för 70 år sen, är den ännu inte perfekt. 

Vi hälsar också på hos Rolf Kärne. Han har haft typ 1 i över 70 år och har hela livet väntat på att kroppen ska börja säga ifrån – men har än så länge inte utvecklat en enda komplikation.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

Att vara glömsk, virrig och trött från och till är helt normalt. Men är du det ofta och dessutom har haft diabetes under en längre period kan det ha att göra med din sjukdom. Att diabetes, både typ 1 och 2, påverkar vår hjärna, psykologiskt och fysiologiskt, är känt sedan länge – ändå är inte det något vården pratar särskilt mycket om. Hur kommer det sig?  

Vi reder ut hur diabetes kan påverka hjärnan. På blodkärlsnivå men också psykologiskt. Vad innebär det att ständigt vara uppkopplad på sin sjukdom? Och vad kan man göra för att både minska diabetesstressen och risken för kognitiv svikt?  

I studion David Nathanson, verksamhetschef och överläkare vid den medicinska enheten för endokrinologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, Therese Andersbro, lektor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och Agneta Nordqvist som har levt med diabetes typ 1 i över 50 år.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

Vad kan ett bajsprov säga om din framtida hälsa?
Kanske mer än du tror! Det har nämligen visat sig att bakterierna som lever i vår tarm kan spela en avgörande roll för vår hälsa – till exempel för om vi utvecklar typ 2-diabetes eller inte. Och det verkar också som att ju mer socker, processat kött och raffinerade spannmål vi sätter i oss, desto färre goda bakterier har vi i magen. 

Diabeteslabbet åkte till Göteborg för att träffa Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin och en av världens ledande forskare inom hur vår tarmflora påverkar oss. Han leder ett forskarteam som bland annat studerar vad vår tarmflora har för betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes – och vilken mat vi borde fokusera mer på för att hålla oss så friska som möjligt. 

Kontakta redaktionen på [email protected] 

Problem med njurarna är en av de allvarligaste komplikationerna vid både typ 1 och typ 2 – och det är vanligt. Mellan 20 och 30 procent av alla personer med diabetes har någon form av njurpåverkan och fram tills nu har läkarna stått mer eller mindre handlingsförlamade i sin kamp att hjälpa sina diabetespatienter med njurarna. Fokus har istället fått ligga på hålla blodsockret så lågt som möjligt för att det inte ska bli värre. Idag ser det helt annorlunda ut – framför allt för typ 2:or, men även för personer med diabetes typ 1.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden. 

Kontakta redaktionen på [email protected]