Att vara glömsk, virrig och trött från och till är helt normalt. Men är du det ofta och dessutom har haft diabetes under en längre period kan det ha att göra med din sjukdom. Att diabetes, både typ 1 och 2, påverkar vår hjärna, psykologiskt och fysiologiskt, är känt sedan länge – ändå är inte det något vården pratar särskilt mycket om. Hur kommer det sig?  

Vi reder ut hur diabetes kan påverka hjärnan. På blodkärlsnivå men också psykologiskt. Vad innebär det att ständigt vara uppkopplad på sin sjukdom? Och vad kan man göra för att både minska diabetesstressen och risken för kognitiv svikt?  

I studion David Nathanson, verksamhetschef och överläkare vid den medicinska enheten för endokrinologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, Therese Andersbro, lektor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och Agneta Nordqvist som har levt med diabetes typ 1 i över 50 år.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

Kontakta redaktionen på [email protected] 

Vad kan ett bajsprov säga om din framtida hälsa?
Kanske mer än du tror! Det har nämligen visat sig att bakterierna som lever i vår tarm kan spela en avgörande roll för vår hälsa – till exempel för om vi utvecklar typ 2-diabetes eller inte. Och det verkar också som att ju mer socker, processat kött och raffinerade spannmål vi sätter i oss, desto färre goda bakterier har vi i magen. 

Diabeteslabbet åkte till Göteborg för att träffa Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin och en av världens ledande forskare inom hur vår tarmflora påverkar oss. Han leder ett forskarteam som bland annat studerar vad vår tarmflora har för betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes – och vilken mat vi borde fokusera mer på för att hålla oss så friska som möjligt. 

Kontakta redaktionen på [email protected] 

Problem med njurarna är en av de allvarligaste komplikationerna vid både typ 1 och typ 2 – och det är vanligt. Mellan 20 och 30 procent av alla personer med diabetes har någon form av njurpåverkan och fram tills nu har läkarna stått mer eller mindre handlingsförlamade i sin kamp att hjälpa sina diabetespatienter med njurarna. Fokus har istället fått ligga på hålla blodsockret så lågt som möjligt för att det inte ska bli värre. Idag ser det helt annorlunda ut – framför allt för typ 2:or, men även för personer med diabetes typ 1.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden. 

Kontakta redaktionen på [email protected] 

Vad betyder egentligen en diabetes typ 2-diagnos? Ett liv kantat av en massa otäcka komplikationer? Att du för resten av livet måste avstå från härligheter som choklad, gräddiga såser och goda viner?  

En typ 2-diagnos väcker många skrämmande tankar – men kanske är det också en och annan som får tanken  ”kan jag bli av med sjukdomen och hur ska jag göra då?” Banbrytande studier har visat att det är fullt möjligt att få sjukdomen att gå tillbaka. Men vad krävs för att du ska lyckas, hur lång tid har du på dig och innebär en reverserad diabetes typ 2 att du är botad? 

I studion Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning, och Micke Göransson som för fem år sedan fick diagnosen typ 2, men idag har helt normala värden.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.

Bland de som har diabetes är det vanligt med ätstörningar. Det gäller både bland killar och tjejer och i alla åldrar. Men vad är egentligen en ätstörning? Och var går gränsen för när det är dags att söka hjälp?

Hur påverkar sömnen våra kroppar egentligen – och vårt blodsocker? Varför är det så vanligt med sömnbesvär hos dem som har diabetes, både typ 1 och typ 2? Och vad kan man göra för att sova bättre, trots en stökig sjukdom? Diabeteslabbet åkte till Uppsala universitets sömnlabb och träffade sömnforskarna Christian Benedict och Jonathan Cedernaes. 

Den 14 november 2024, på Världsdiabetesdagen, ordnade Svenska Diabetesförbundet ett evenemang i riksdagen för att uppmärksamma diabetes och diskutera hur framtiden för svensk diabetesvård ser ut.

Samma dag som evenemanget ägde rum släpptes också rapporten Diabetesbarometern, där diabetespatienters hälsa och behandlingsresultat jämförs mellan Sveriges regioner.  

Evenemanget gjordes i samarbete med riksdagsledamöterna Magnus Resare, Marie-Louise Hänel Sandström, Thomas Ragnarsson, och Mikael Dahlqvist. 

Vad händer inom diabetesforskningen just nu? Vad kan vi förvänta oss av framtidens diabetesvård?

Det här poddavsnittet finns också inspelat som ett voddavsnitt. Kolla gärna in det på Diabeteslabbets Youtube-kanal: youtube.com/@diabeteslabbet 

Hur kommer det sig att en 22-åring med träning som sitt största intresse får diabetes typ 2? Eller en person i tidiga 40-årsåldern, som tillbringar timmar i löpspåret varje vecka? 

Både män och kvinnor med diabetes lider ofta av minskad sexlust, impotens eller andra bekymmer i sängen – inte sällan i det tysta. Varför pratar vi så lite om kopplingen mellan diabetes och sexuella problem? Och varför har det nästan bara forskats på män i den här frågan? Det pratar vi om med Anne-Marie Wangel, barnmorska och doktor i medicinsk vetenskap och sexologen Kim Wallgren. Vi ringer även upp urologen Ralph Peeker som berättar om vilka sexuella problem män med diabetes ofta drabbas av, och vad man kan göra åt dem.