Vad är det som triggar i gång typ 1-diabetes? Frågan har gäckat medicinvetare ett par tusen år. Vi träffar forskaren som rankas som en av världens tio främsta typ 1-forskare och leder den svenska delen av Teddy-studien. Tack vare Teddy har vi äntligen börjat förstå vad som händer. Svaren har både tagit forskarna helt på sängen – och gett dem segervittring.

Trots att typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar, som ger allvarliga skador och som det har gjorts tiotusentals studier om världen över, så vet vi nästan ingenting om vad som faktiskt går snett i kroppen. Med ny teknik har öcellforskaren Nils Wierup lyckats öppna sjukdomens svarta låda. Har vi missat helt avgörande spelare – spelare som kan ge nya läkemedel? Och, varför behöver vi fler? 

Motion är magi för blodsockret. Har du koll på varför? Det som händer i dina celler är smartare än du kanske tror – och ger dig ett enkelt superknep att använda när du vill kapa dina blodsockertoppar. Nu förbluffas forskarna av en ny insikt: vissa träningspass verkar inte alls ge dig bättre blodsocker, tvärtom. I sitt labb försöker professor Harriet Wallberg förstå hur fel tidpunkt på dagen för ditt pass kan höja blodsockret – i flera dygn. 

En vanlig missuppfattning är att typ 1-diabetes är något som bara barn får – när de flesta som insjuknar är vuxna. Den skeva bilden gör att många får fel diagnos. 1 av 10 som får typ 2 har egentligen någon form av typ 1-diabetes. Sofia Carlsson forskar om en variant av typ 1 som ofta missas, LADA. Varför vet vi så lite om vuxen-typ 1? Och hur påverkar det här kunskapsgapet alla som insjuknar?

Det florerar oändligt många råd om vad du som har diabetes ska och inte ska äta – ofta är de rent motstridiga. Förvirrande! Vilka råd har robust vetenskap i ryggen, och vilka är rena myter? Näringsfysiolog Ingrid Larsson guidar oss genom djungeln av information. Vilken myt säger hon är farlig? Vilken hylla i matbutiken tycker hon borde försvinna? Och så listar hon win-win-maten som ger fler friska år i livet – och slätar ut blodsockerkurvan redan i dag. 

Välkommen in i Diabeteslabbet.

Om två personer  har exakt likadana vanor – varför får då den ena typ 2-diabetes och den andra inte? Våra kroppar är gjorda för att överleva svält. Mikael Rydén, fettvävsforskare på Karolinska institutet, förklarar vad som händer när evolutionens vinnargener plötsligt möter det moderna livet.

Varför kan den som har diabetes missa symtomen på hjärtinfarkt? Vilket hjärtproblem seglar uppsom nytt hot? Och varför ser hjärtforskaren Anna Norhammar en diabetesdiagnos som en möjlighet?

Diabetes flerdubblar risken för hjärtkärlsjukdom, både vid typ 1 och typ 2. Men det finns en hel del du kan göra själv för att påverka din förhöjda risk – ja, till och med bli av med den. 

Kan helt vanliga förkylningsvirus ge oss diabetes typ 1? Och i så fall – är det möjligt att vaccinera bort en av våra tuffaste sjukdomar? Svenska forskare har utvecklat ett vaccin mot typ 1 – vad avslöjar de första resultaten? Kan vaccinstudier hjälpa dem som redan har sjukdomen? Och vad är det för spännande vi ser i vaccinforskaren Malin Flodström-Tullbergs mikroskop på Karolinska institutet? 

De flesta av oss vet att det är bra att äta grönare, motionera mera och använda tandtråd. Ändå gör vi det inte. Varför? Anders Rosengren är professor i molekylär medicin och läkare. Han vill ge oss en helt ny syn på hälsa – och har visat att man kan bli friskare av att reflektera kring de stora livsfrågorna. Kan han ha knäckt livsstilsnöten?