Hur påverkar sömnen våra kroppar egentligen – och vårt blodsocker? Varför är det så vanligt med sömnbesvär hos dem som har diabetes, både typ 1 och typ 2? Och vad kan man göra för att sova bättre, trots en stökig sjukdom? Diabeteslabbet åkte till Uppsala universitets sömnlabb och träffade sömnforskarna Christian Benedict och Jonathan Cedernaes. 

Den 14 november 2024, på Världsdiabetesdagen, ordnade Svenska Diabetesförbundet ett evenemang i riksdagen för att uppmärksamma diabetes och diskutera hur framtiden för svensk diabetesvård ser ut.

Samma dag som evenemanget ägde rum släpptes också rapporten Diabetesbarometern, där diabetespatienters hälsa och behandlingsresultat jämförs mellan Sveriges regioner.  

Evenemanget gjordes i samarbete med riksdagsledamöterna Magnus Resare, Marie-Louise Hänel Sandström, Thomas Ragnarsson, och Mikael Dahlqvist. 

Vad händer inom diabetesforskningen just nu? Vad kan vi förvänta oss av framtidens diabetesvård?

Det här poddavsnittet finns också inspelat som ett voddavsnitt. Kolla gärna in det på Diabeteslabbets Youtube-kanal: youtube.com/@diabeteslabbet 

Hur kommer det sig att en 22-åring med träning som sitt största intresse får diabetes typ 2? Eller en person i tidiga 40-årsåldern, som tillbringar timmar i löpspåret varje vecka? 

Både män och kvinnor med diabetes lider ofta av minskad sexlust, impotens eller andra bekymmer i sängen – inte sällan i det tysta. Varför pratar vi så lite om kopplingen mellan diabetes och sexuella problem? Och varför har det nästan bara forskats på män i den här frågan? Det pratar vi om med Anne-Marie Wangel, barnmorska och doktor i medicinsk vetenskap och sexologen Kim Wallgren. Vi ringer även upp urologen Ralph Peeker som berättar om vilka sexuella problem män med diabetes ofta drabbas av, och vad man kan göra åt dem.

Idag får 7 av 100 gravida kvinnor diagnosen graviditetsdiabetes. Vad beror sjukdomen på, vilka risker innebär den och vad kan den som drabbas göra för att minska dem? Barnmorskan och forskaren Alexandra Goldberg hjälper oss att reda ut!

Vi har också träffat fyrabarnsmamman Nadja Skoyloyfianakis som efter sin graviditetsdiabetes utvecklade diabetes typ 2.  

De skapar rubriker världen över och beskrivs som game changers för vår tids stora hälsoutmaning – övervikt. Men vad vet vi egentligen om de nya viktläkemedlen, och vad innebär de för människor med typ 2? Och vad var det som hände när det plötsligt blev en global brist på diabetesläkemedlet Ozempic?

Att få beskedet att ditt barn har diabetes innebär en kris. Plötsligt måste du leva med, och hantera, en ständig oro och stress för vart ditt barns blodsocker är på väg och för hur framtiden ska bli. Lägg till en rejäl dos sömnbrist på det. Hur ska man orka? Vi pratar med psykologerna och diabetesföräldrarna Isabel Petrini och Mimmie Willebrand, och undersöker vilken forskning som pågår om diabetesföräldrars hälsa och om hur deras vardag kan bli lättare. 

Hos den som har diabetes är betacellerna antingen utslagna eller stukade. De som gör insulin. Nya, fungerande betaceller är en nyckel som diabetesforskare länge försökt komma åt, både i jakten på vassare behandlingar – och ett botemedel. Kan betacellerna repa sig? Kan kroppen skapa nya? Kan vi få andra celler att byta skepnad och börja göra insulin? Och kan en sån lösning fångas i ett piller?

Vad är det som triggar i gång typ 1-diabetes? Frågan har gäckat medicinvetare ett par tusen år. Vi träffar forskaren som rankas som en av världens tio främsta typ 1-forskare och leder den svenska delen av Teddy-studien. Tack vare Teddy har vi äntligen börjat förstå vad som händer. Svaren har både tagit forskarna helt på sängen – och gett dem segervittring.