Medicinvetarna

När det första fallet av den nya varianten av mpox dök upp i Sverige blev nyheten stor medialt, men frågan är hur orolig man behöver vara i den här delen av världen. Forskaren Helena Hervius Askling var en av experterna som syntes och hördes, både under covid-pandemin och i samband med mpox-bevakningen. Hon tonar ner allvaret för oss här i Sverige och passar på att leverera lite mediekritik.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sjukdomsfall undvikas. Faktum är att forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer.

De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om fler av oss kunde äta lite mer klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen känns för drastisk.

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.

Ända sedan mobiltelefonerna blev var mans egendom på 90-talet har det funnits farhågor om hur strålningen ska påverka vår hälsa. Maria Feychting har i många år följt utvecklingen, och fram till idag finns det inga belägg för något samband mellan hjärntumörer och mobilanvändning.

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.

Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur de hänger ihop behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. I veckans lyssnarfråga berättar han om hur forskare idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.

Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.

Det pratas mycket om hur viktiga tarmbakterier är och att tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra. Men vad händer då med människor som blivit av med sin tjocktarm? Blir de deprimerade? Får de bristsjukdomar? Forskaren Charlotte Hedin svarar på veckans lyssnarfråga.

Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg om varför du ska styrketräna och hur. Dina gener och vilken typ av muskelfibrer du har kommer spela roll.