Medicinvetarna

Den mänskliga sexualiteten kan ta sig många uttryck, och det är lätt att tänka att det mesta idag är mer eller mindre accepterat. Men sexuellt beteende kan passera gränser, exempelvis juridiska, och också bli till en belastning för individen. Josephine Savard är psykiatriker och forskare på Karolinska Institutet, hon har i sin forskning fokuserat på sexuella störningar och framför allt personer med tvångsmässig sexuell störning. I avsnittet medverkar också Ina Schuppe Koistinen och pratar om vikten av en balanserad vaginalflora.

En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller. Hör forskaren och läkaren Michael Mazya berätta hur du känner igen de typiska symtomen, om riskfaktorer och hur forskning förbättrat omhändertagande och behandling. Dessutom svar från forskaren Konstantina Kilteni: Varför kan vi inte kittla oss själva?

Vitaminer är livsnödvändiga ämnen som vi inte kan bilda själva. Därför kan vi behöva ta tillskott i vissa situationer. Samtidigt visar forskningen att de allra flesta klarar sig utmärkt på en allsidig kost och att vitaminer i överskott i vissa fall faktiskt kan vara skadligt. Susanne Rautiainen Lagerström är nutritionist och forskare och enligt henne är det allmänna rådet ganska enkelt: Ät varierat så löser det sig.

Det finns ingen biologisk markör eller gen som talar om ifall en person har autism och att definiera funktionsnedsättningen kortfattat är inte så lätt. Forskaren Terje Falck-Ytter försöker förstå mer genom att studera spädbarn som har ökad sannolikhet att få diagnosen autism. Han hoppas att ny kunskap på sikt ska resultera i bättre stöd och ett bättre bemötande av personer med autism.

De flesta drabbas någon gång i livet av ryggont utan att det behöver vara så allvarligt. Men för en ganska stor grupp kan smärtan bli svår och långvarig. Eva Skillgate är naprapat och docent i epidemiologi och har länge forskat om hur olika behandlingar kan hjälpa mot smärta i rygg och nacke. Hör henne berätta om risk- och friskfaktorer.

Hälsan behöver förbättras i världen samtidigt som vi drastiskt måste minska resursuttaget från planeten. Hur ska det gå till? Enligt Stefan Swartling, professor i global systemomställning, måste unga engageras i frågorna – och det är bråttom! I detta avsnitt intervjuas han inför publik om vad vi alla kan göra för att bidra till en bättre framtid.

Depression är en av de största orsakerna till ohälsa i världen. Men vad som orsakar sjukdomen är ännu oklart och befintliga behandlingar hjälper långt ifrån alla. Hör psykiatern och professorn Johan Lundberg berätta om hur dagens mediciner kan nyttjas mer och om potentiella framtida behandlingar, däribland den psykedeliska drogen psilocybin som just nu testas i en svensk studie.

I snitt dödas femton kvinnor om året av sin partner i Sverige. Att minska siffran är ett mål för beteendevetaren och forskaren Shilan Caman. Hennes forskning handlar om riskfaktorer för dödligt partnervåld. I avsnittet medverkar även forskaren Lotta Borg Skoglund och svarar på lyssnarfrågan: Hur ska man tänka om chefen har adhd?

Långtidscovid förklaras ofta bort som psykiska besvär av både allmänhet och många i professionen, menar virusforskaren och överläkaren Soo Aleman. Hon påpekar att symtomen vid långtidscovid är tydliga och att det går att mäta flera fysiologiska förändringar om man undersöker noggrant. Ett av målen för hennes pågående forskning är att förstå mekanismerna bakom långtidscovid.

I Medicinvetarnas hundrade avsnitt är ämnet just 100-åringar. Flera forskare vid Karolinska Institutet intervjuas om olika aspekter på och konsekvenser av att allt fler blir allt äldre. Det blir en premiär också i detta jubileumsavsnitt: För första gången intervjuas en person som inte är forskare vid Karolinska Institutet. Men Dagny Pettersson, född 1920, är en av de allt fler 100-plussare som lever i Sverige.