Medicinvetarna

Fyra kvinnor avlider varje dag i bröstcancer i Sverige. Risken att drabbas är olika hos olika kvinnor – barnafödande, amning, brösttäthet och gener är några faktorer som påverkar. Professor Per Hall vill att vi ska kunna identifiera kvinnor med hög risk innan de insjuknar genom så kallad riskbaserad screening, istället för som idag med åldersbaserad mammografi. Hör honom berätta om forskningen som bland annat undersökt om läkemedelsbehandling i preventivt syfte kan vara ett sätt att minska bröstcancer hos de kvinnor som har störst risk att drabbas.

Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet. Hon har ägnat en stor del av det gånga året åt att starta en multidisciplinär tvärprofessionell uppföljningsmottagning på Karolinska universitetssjukhuset för patienter som haft covid-19. I Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.

Alla tre medlemmarna i Andrée-expeditionen omkom för 124 år sedan, efter ett misslyckat försök att nå Nordpolen. Gåtan om vad som hände har diskuterats sedan deras kvarlevor upptäcktes 1930. Ingen har lagt ner mer tid och möda på att besvara frågorna än Karolinska Institutet-anknutna läkaren och författaren Bea Uusma. I Medicinvetarna berättar hon hur hon just nu försöker tyda Andrées allra sista dagboksanteckningar, och hur en trist fest på 1990-talet ändrade hennes eget liv.

Flera olika vaccin mot nya coronaviruset är just nu på väg ut. De har tagits fram relativt snabbt med hjälp av stora resursinsatser och tack vare kunskap från tidigare forskning om liknande virus. I Medicinvetarna berättar professorn Matti Sällberg om varför vaccinutveckling kostar, hur de nya typerna av vaccin fungerar och vad vi vet om säkerheten.

Även om adhd ökat de senaste tio åren så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som lever med odiagnostiserad adhd. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur detta hänger ihop samt varför vi alla har något att vinna på att uppmärksamma och anpassa samhället mer efter personer med adhd.

Spindeltråd är ett av de lättaste och mest hållbara materialen som finns. Anna Rising forskar på Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet för att hitta metoder för att framställa syntetiska spindeltrådsfibrer som kan användas både medicinskt och till mycket annat.

Tack vare forskning finns idag mycket effektiva botande mediciner mot sjukdomen hepatit C. Forskaren Martin Kåberg berättar om hur de nya läkemedlen i kombination med sprutbyten och drogbehandling ger hopp om att vi ska kunna eliminera sjukdomen inom en snar framtid.

Årets Nobelpris i kemi gick till upptäckten av gensaxen crispr/cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur gensaxen används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.

När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros, MS, för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt.

Klimakteriet kan för vissa kvinnor passera nästan obemärkt, medan andra drabbas av mycket svåra besvär. Professor Angelica Lindén Hirschberg har ägnat mycket tid åt att förstå processerna som ligger bakom, och vad man kan göra åt besvärliga symptom.