Vetenskap och hälsa

Vi väntar allt längre med att skaffa barn och även om de flesta är medvetna om att kvinnans förmåga att bli gravid sjunker med åldern så vet vi inte hur snabbt fertiliteten avtar. Och inte heller har vi koll på att även mannens fertilitet avtar med åren då spermierna kvalitet försämras.

Vi intervjuar Eva Elmerstig, docent i sexologi vid Malmö universitet.

Vetenskap och hälsa intervjuar nutritionsforskaren Anna Stubbendorff som forskar på den planetära hälsodietendieten och hur man genom att äta mer hållbart kan leva längre och friskare. För genom snittsvensken innebär det ett matmönster med mindre kött och mer baljväxter, nötter och grönsaker. Följer man planetära hälsodieten till hälften så innebär en minskad risk att dö i förtid med 25%. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Personlighet och familjesituation avgör hur vi mår och presterar på hemmakontoret. I början av pandemin så gick de extroverta på högvarv - men nu har samvetsgrannhet seglat upp som en viktig drivkraft.

Petri Kajonius är psykologiforskare och docent i beteendevetenskapliga mätningar vid Lunds universitet. Tillsammans med sina forskarkollegor har han undersökt distansarbete, prestation och psykiskt mående under pandemin via två enkäter, våren 2020 och våren 2021. I podden pratar vi om det utifrån personlighetspsykologins Big Five: extrovert-introvert, öppenhet, samvetsgrannhet, neuroticism och välvillighet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Hur har den psykiska hälsan i Sverige påverkats av pandemin? Hårda fakta är att något färre tog självmord och att antalet människor som sökte akut psykiatrisk vård sjönk något under pandemins första år. Men berodde det på att man inte vågade söka sig till vården eller på ett bättre mående? Kanske blev livet ändå lättare för vissa när familjer tillbringade mer tid tillsammans hemma?

Det diskuterar vi i vår podd.

Vi intervjuar Mia-Marie Hammarlin, etnolog och universitetslektor i  medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon driver ett forskningsprojekt kring vaccinationskritik och fördjupar sig bland annat i hur vaccinskeptiker resonera. Hon har djupintervjuat vaccinskeptiker om hur de tänker kring infektioner, varför de misstror vaccin, var de inhämtar information, vilka källor de litar på och mycket annat. Vi pratar om varför det är viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad hon hoppas att hennes forskning kan bidra med.

AI och etiken by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

En hiv-infektion, som på 1980-talet ledde till den dödliga sjukdomen aids, kan idag behandlas och har blivit en kronisk sjukdom. Men trots stora insatser har man än så länge inte lyckats framställa ett vaccin mot hiv medan vaccin mot SARS-CoV-2, viruset bakom pandemin som fortfarande påverkar vår vardag, togs fram på mindre än ett år.

I den här podden pratar vi om virus. För vad är virus egentligen, varför beter de sig så olika och varför är virus så svåra att kontrollera?

Intervjuad forskare är Marianne Jansson, docent i virologi vid Lunds universitet och som forskar på hiv.

Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. I podden möter vi Anna Tunlid, idé- och lärdomshistoriker vid Lunds universitet, som bland annat forskar på medicinsk etik.

I den här podden intervjuar vi forskare som ville undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en levbar framtid utan antibiotika. Forskarna resonerar kring olika frågor från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Till exempel om människors olika föreställningar om framtiden och vad det kan ha för betydelse för hur vi tar oss an problemet, om beteendeförändringar och hur den fysiska omgivningen sätter ramar för olika beteenden och om hur olika infrastrukturer, både fysiska, politiska och ekonomiska kan påverka en hållbar användning av antibiotika. Och mycket annat.

I det här avsnittet från Vetenskap & hälsa fokuserar vi på virala vektorer, virus som genmodifierats och kan användas som transportmedel för gensaxen CRISPR eller andra behandlingar. Tomas Björklund är forskare i molekylär neuromodulering vid Lunds universitet och forskar på hur viarala vektorer kan används vid hjärnans sjukdomar.