Vetenskap och hälsa

Den medicinska forskningen gör ständigt stora framstegen och har hjälpt många människor. Samtidigt har det öppnat upp för oseriösa aktörer som vill tjäna pengar på människors desperation och längtan. Vi intervjuar Susanne Lundin som är professor i etnologi vid Lunds universitet, och som i sin forskning har intresserat sig för de gråzoner som kan uppstå kring organ-, fertilitets- eller stamcellsresor.

I den här podden diskuterar vi olika möjligheter att förebygga psykisk ohälsa. Vi pratar om vad primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin gör, vi får höra vad som görs för att få ner antalet självmord och vad som finns att göra för att förhindra att människor fastnar i spelberoende.

Barn med adhd by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

Vårt åldrande by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

Typ 1-diabetes i fokus by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

Charkuterier, det vill säga mat som korv, bacon eller annat processat kött har klassats som cancerframkallande. Men hur farligt är det att äta en korv då och då, kan man få cancer av för mycket socker, vad säger forskningen om kaffe och finns det mat som skyddar mot cancer?

Vi får hjälp att reda ut vad forskningen säger i dessa frågor av Isabel Drake som är epidemiolog vid Lunds universitet och forskar bland annat på vilken betydelse vår livsstil och våra gener har för vår hälsa och för risken att insjukna i cancer.

Hur kan kunskap om förändringar i cancertumören leda till nya behandlingar? Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell?

Vi träffar Thoas Fioretos, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne, som berättar om sin forskning inom klinisk genetik och om hur han och kollegornas intresse riktades mot en viss molekyl på ytan av blodcancerceller – och vad det lett vidare till. Vi får också höra om hur forskare i Lund 1956 lyckades ta bilden som visade att vi har 46 kromosomer i cellerna och hur Thoas Fioretos och hans forskarkollegor försöker förstå hur blodcancer uppstår och kan behandlas på nya sätt.

Ena dagen får vi cancer av att dricka kaffe, nästa dag kan vi läsa om att kaffedrickare lever längre än de som inte dricker kaffe. Vi bombarderas av påstående om  vad som är bra eller dåligt för vår hälsa men hur ska vi tolka dem och behöver vi bry oss överhuvudtaget? För att reda ut dessa frågor har vi bjudit in Jonas Manjer, som är professor vid Lunds universitet och bröstkirurg vid Skånes universitetssjukhus. Som epidemiolog försöker han besvara frågor om vem som löper risken att bli sjuk och när.

Våra blodkroppar förnyas hela tiden och det gör också våra hudceller. Men när hjärncellerna dör, som till exempel vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom, eller i samband med en stroke, så bildas inga nya hjärnceller. Men finns det verkligen ingen möjlighet att ersätta de förlorade hjärncellerna?

För att reda ut frågan har vi bjudit in Malin Parmar, som är professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet och som forskar på olika möjligheter att reparera hjärnan.

Det är många som drar en lättnadens suck när provsvaret från screeningundersökningen inte visade några ”fynd” utan är normalt. Att på detta sätt söka efter sjukdomar – eller förstadier till sjukdomar – i symtomfria människor, har uppenbara fördelar: behandling kan sättas in i tidigt skede. Samtidigt finns det aspekter av screening som vi kanske inte tänker så ofta på. Vi träffar Christine Kumlien, forskare vid Malmö universitet och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, som forskar på screeningen.