Vetenskap och hälsa

Vårt blodsocker påverkas av vad vi äter, om vi är stressade och hur vi rör oss. Vi mår inte bra när det är för lågt och vi kan bli sjuka om det är för högt under en längre tid.

Vad är det som händer i kroppen, och vad ska vi tänka på nu när vi närmar oss julen med alla dess lockelser och läckerheter?

Dagligen översköljs vi av reklam för en mängd olika on line-spel. Vi lockas med spänning, stora vinstsummor och snabba utbetalningar. Spelen finns ofta bara ett klick bort och de kan nås varsomhelst ifrån och närsomhelst på dygnet. Innebär det att risken är större idag än tidigare att fastna i spelberoende?

I podden träffar vi Anders Håkansson, Sveriges förste medicinprofessor i spelberoende.

Organtransplantation kan göra det möjligt att leva vidare för någon som är livshotande sjuk. Men hur mår de som får ett nytt organ? Vad innebär det att vara hjärndöd, och vad är det för skillnad på varm och kall död? I den här podden träffar vi Anna Forsberg, sjuksköterska och professor, som har många års erfarenhet av att möta personer som väntar på nya organ.

Vi nordbor är ett soltörstande folk och visst kan det vara skönt att sola. Många känner att de laddar batterierna och även forskningen har visat att solen har en hel del positiva effekter på vår hälsa. Samtidigt ökar antalet fall av malignt melanom, och den största bidragande faktorn är våra sol(o)vanor. Så hur ska vi förhålla oss till solen?

Varför får man celiaki? De flesta svenskar äter mycket mjölbaserad mat, som pizza, kex, müsli och gröt. Hälften av oss har också de gener som ger en risk för celiaki (glutenintolerans). Ändå tillhör inte celiaki de stora folksjukdomarna – så någon ytterligare faktor krävs tydligen för att sjukdomen ska utlösas. Vi möter Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Den som får en yrselattack känner det som om världen plötsligt börjat snurra och blivit omöjlig att kontrollera. Upplevelsen är mycket obehaglig och ångestskapande. Men yrsel tyder sällan på någon farlig sjukdom, och det går att bekämpa besvären genom att träna sin balans. Det menar Eva Ekvall Hansson, forskare vid Lunds universitet och Mikael Karlberg, öronläkare vid Skånes universitetssjukhus och Trelleborgs lasarett.

Hur kommer det sig att vårt förhållande till mat ibland blir så komplicerat? Hur kan man hjälpa närstående som lider av en ätstörning? Och ska man bli orolig om ens barn bara vill äta potatis? Vetenskap & hälsa träffar forskaren Per Johnsson vid Lunds universitet för att ta reda på mer om tjockkänslor och ätstörningar.

Vad händer i kroppen när vi blir stressade? När blir stressen skadlig? Vad kan vi göra för att motverka det?

I det här programmet möter vi stressforskarna Frida Eek och Roger Persson, båda vid Lunds universitet.

Hos patienter med hjärtsvikt har hjärtat inte längre kraft att pumpa ut allt det blod som kroppen behöver för att få syre och näring. Minst 200 000 personer i Sverige, omkring två procent av befolkningen, lider av hjärtsvikt.

Sjukdomen drabbar mest äldre personer, men orsakas inte så mycket av åldern i sig som av sådant som styva blodkärl, högt blodtryck eller ärrbildning efter en hjärtinfarkt.

Det är ingen överdrift att säga att antibiotika revolutionerade sjukvården då den började användas på 40-talet. Den gjorde det möjligt att behandla infektioner som man tidigare dog av och idag är antibiotikan en total förutsättning för den moderna sjukvården.

Samtidigt kommer allt fler rapporter om bakterier som blivit resistenta mot antibiotika och numera hör vi också om superbakterier som ingenting biter på. Håller vi på att förlora antibiotikan och har vi i så fall några alternativ?