Vetenskap och hälsa

Havandeskapsförgiftning, eller preeklamsi, är ett stort problem i världen. Ungefär var 10:e minut dör en kvinna på grund av havandeskapsförgiftning och även i länder med bra mödravård kan tillståndet bli allvarligt med negativa effekter både för mamma och barn. Och än så länge finns ingen effektiv behandling.

Orsaken till sjukdomen har länge varit okänd men för tio år sedan lanserade lundaforskarna Stefan Hansson och Bo Åkerström en förklaring och tillsammans har de nu kommit en bra bit på väg att utveckla ett läkemedel mot havandeskapsförgiftning.

Det finns runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir dessa överaktiva, vilket kan ge ett epileptiskt anfall. I veckans poddavsnitt möter vi två forskare som båda studerar epilepsi. Mérab Kokaia har med hjälp av optogenetik lyckats styra vissa nervceller från levande hjärnvävnad från människa. Christine Clementson söker efter sätt att säkert veta om ett epileptiskt anfall ägt rum, och om det kommer att inträffa igen.

Vissa virussjukdomar kan framgångsrikt bekämpas med vaccin, som smittkoppor som nu är helt utdöd som sjukdom. Men influensa kommer vi att få leva med, eftersom sjukdomen ständigt formar om sig till nya varianter.

De allra flesta barn utvecklar sitt språk utan problem, så att de både förstår vad andra säger och själva kan göra sig förstådda. Men ibland hakar utvecklingen upp sig, och då talar man om språkstörning.

Ketty Holmström och Olof Sandgren berättar i podden om de milstolpar för språkutveckling som barn normalt sett passerar, och vad föräldrar, förskola och skola kan göra när ett barn visar sig ha språkstörning.

Att D-vitamin är bra för skelettet är kanske ingen nyhet men visste ni att D-vitamin kan spela roll för dödligheten i olika cancersjukdomar, att det kan påverka risken att drabbas av diabetes, hjärtinfarkt, stroke eller till och med påverka immunförsvaret?

Ny forskning visar att D-vitamin kan ha en mycket större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott.

Virvlar blodet snabbare hos en vältränad person? Kan vi motverka musklernas åldrande genom träning? Och påverkar träningen vårt immunsystem? Ja, att det är bra för hälsan att röra på sig har vi alla hört. I den här podden träffar vi forskare vid Lunds universitet som vet mer om vad som egentligen händer i kroppen när vi börjar träna. Katarina Ehrenborg studerar hur träningen påverkar hjärtats pumpförmåga och Ola Hansson är expert på gener. Vi får också lära oss mer om högintensiv träning och vilka effekter vi får om vi går från att vara soffpotatis till att börja träna.

Att pendla ger tillgång till en större arbetsmarknad och andra bostadsmöjligheter. Men pendlingen har också nackdelar, som inte uppmärksammats lika mycket. Ingela Björck har träffat forskarna Kristina Jakobsson och Kristoffer Mattisson som studerar hur resorna påverkar vår hälsa.

Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar, ett annat om att utvinna det syretransporterande ämnet hemoglobin ur växter. Ingela Björck har träffat Johan Flygare och Leif Bülow.

Trots att munnen ofta har behandlats styvmoderligt, står det klart att munhälsan påverkar resten av kroppen – och tvärtom. Ny forskning visar till exempel på samband mellan tandlossning och risken för hjärtinfarkt. I den här podden möter Aktuellt om vetenskap och hälsa Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola

Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären. Vid Lunds universitet arbetar forskare bland annat med att hitta nya biomarkörer med vars hjälp man kan ställa diagnos på sjukdomen och följa dess utveckling. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat fysioterapeuten Carina Thorstensson och forskaren André Struglics.