Depersonalisationssyndrom är ett relativt okänt syndrom, som drabbar unga människor i övre tonåren och runt 20- års ålder. I symptombilden förekommer en känsla av att inte riktigt känna sig som en del av den "verkliga världen", inte riktigt känna igen sig själv, sin kropp eller sitt känsloliv.

Tillståndet är genom att det är så okänt svårt att få rätt hjälp för och psykologen Anna Strid har genom sin bok "Overklighetskänslor - om depersonalisationssyndrom" gjort en stor insats genom att sammanfatta vad det innebär att vara ung, inte förstå sin symptombild och mötas av okunskap när man söker hjälp. Länk till boken: https://www.bokus.com/bok/9789177410102/overklighetskanslor-om-depersonalisationssyndrom/

Eftersom en del unga upplever sig tomma och känslomässigt avdomnade kan det ibland förekomma självskadebeteenden för att "känna något alls". Det innebär även en hel del existentiella grubblerier. Ett kännetecken är att personen är fullt medveten om att upplevelsen inte stämmer - inte är riktigt verklig. Men det är "som om" man är avskärmad, fast man vet att det inte stämmer.

Depersonaliseringssyndrom kan vara en effekt av psykologiskt våld och räknas som ett sätt att försvara sig mot psykologisk smärta. Tillståndet räknas som en form av dissociation, där människor försvarar sig och sin personlighet från för mycket psykologisk smärta.

I avsnittet berättar Anna Strid om hur hon fick namn på tillståndet och vad det är för något under sina studier vid psykologprogrammet i Lund. Länk till hennes och Leif Månssons examensuppsats hittar du här: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7793845&fileOId=7793908

För kontakt med mig efter avsnittet: Maila till [email protected]