I över tjugo år har en enda mening följt mig genom terapirummet: "Jag vet att det inte går att fortsätta så här – men jag har inget val."

Människor som ser kraschen komma långt innan den händer. Chefen som håller ihop allt med sista resten av sig själv. Den som bär ansvaret hemma utan att någon frågar hur hen mår.

Det är inte tusentals personliga misslyckanden. Det är ett systemfel – och stödet sätts nästan alltid in för sent.

I det här extraavsnittet berättar jag om det jag byggt i nästan ett år: Insamlingsstiftelsen Mänsklig Hållbarhet, som blir offentlig idag. Fristående, partipolitiskt och religiöst obunden. Vi letar upp områden där pressen blivit mänskligt ohållbar – och gör något åt det.

Ingen ska behöva krascha för att få stöd.

Följ arbetet: mansklighallbarhet.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns dagar när det bara kokar över på insidan. När det är så mycket att man vill skrika.

Det spelar ingen roll om du mått dåligt tidigare eller inte. Det kan helt enkelt bli för mycket.

Frågan är vad man gör åt det. Och svaret ligger till stor del i steget före.

För min del handlar det om planering, och om att göra den långt i förväg. Kommer det in något som ska göras nästa vecka — lägg in det i kalendern direkt, och titta faktiskt på veckan det landar i. Ser det trångt ut, då är det trångt. Då kan vi inte då.

Det låter enkelt. Ändå är det precis där de flesta av oss fuskar, särskilt privat. Många är duktiga på det på jobbet och betydligt sämre hemma — trots att det är samma vecka och samma huvud.

Jag har fem föreläsningar och ett utlandsjobb och ett bröllop utomlands i september. Det är fullt. Kommer det in något nytt nu får det inte hamna där, hur kul det än låter. Då tittar jag på oktober. Och när oktober fyllts blir det november. Så fungerar det.

Men ibland skiter sig planeringen ändå. Det dyker upp två saker man glömt, och plötsligt finns ingen tid. Det händer, och det är ingen fara. Frågan är bara hur ofta man låter det hända.

I det här avsnittet:

• Planeringsvanan som gör mest skillnad, och varför den måste ske i förväg
• Varför privatlivet behöver planeras lika hårt som jobbet
• Vad du faktiskt gör i stunden när topplocket håller på att gå
• Varför ett miljöombyte förändrar kemin i kroppen och i huvudet
• Fysisk aktivitet som tryckventil — inte som prestation
• Syrgasmasken: varför den som ger bort mest också behöver mest själv

För att kunna hjälpa andra måste jag hålla ihop själv. Det gäller de flesta av oss, i betydligt fler roller än man tror.

Mer om stress, återhämtning och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det börjar som utmattning. Energin kommer tillbaka lite grann. Men ingenting är roligt längre.

Det är platt. Gråskala överallt. Det som förr gav något ger ingenting, och motivationen att göra något alls är borta.

Det här är vanligt — och det är svårt att se skillnad på. Utmattning och depression ser nästan identiska ut kognitivt: koncentrationssvårigheter, energilöshet, kraftig trötthet. Symtomen skiljer dem inte åt.

Men de behöver rakt motsatta saker. Utmattningen behöver att du vilar huvudet. Depressionen behöver att du aktiverar det. Så det spelar roll vilket det är.

En del av förklaringen ligger i rehabiliteringen i sig. När vi håller ner belastningen och skyddar återhämtningen blir vardagen fyrkantig — och det roliga är oftast det första som plockas bort. Dels för att orken inte räcker, dels för att det inte känns nödvändigt. Energin går till jobbet och hushållet. Men gör vi inga roliga saker får vi heller inget serotonin, och just serotonin tror forskningen är en huvudspelare vid depression.

En fråga jag brukar ställa till klienter när jag misstänker det här: är du orkeslös eller håglös? Orkar du inte, men hade velat? Eller orkar du — men skiter i det?

I det här avsnittet:

• Varför utmattningsrehabilitering i sig kan bana väg för nedstämdhet
• Serotonin, glädje och det som plockas bort först
• Orkeslös eller håglös — frågan jag använder kliniskt, och vad svaren pekar mot
• Varför symtomen inte skiljer tillstånden åt, men innehållet i tankarna gör det
• Flaggan som säger att det troligen inte är ett aktivt utmattningssyndrom
• "Depression med utmattningssymtom" — det som förr kallades utmattningsdepression
• Vad du faktiskt gör åt det, och varför du inte ska vänta på att det ska kännas bra först
• 
  

⚠️ Vi pratar här om lätt och medelsvår depression. Svår depression hör hemma inom psykiatrin. Känner du att det är mörkt — vänta inte. Kontakta vårdcentralen, eller din psykiatrikontakt om du har en sedan tidigare. Äter du antidepressiva och det ändå är mörkt: hör av dig till din läkare. Det kan behövas en justering.

Mer om stress, utmattning och psykisk hälsa finns samlat på bjornnordberg.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Återhämtning och avkoppling är inte samma sak.

Återhämtning är det stora — sömn, belastning, veckor och månader. Avkoppling är något mycket mindre och mycket mer akut: hur kopplar jag ner det som är påkopplat, just nu?

Och påkopplad är de flesta av oss hela dagen. Inte online på internet — online i livet. Ärenden som pågår. Uppgifter som är halvfärdiga. Sådant som hänger i luften och ska göras sen.

Det brukar kallas öppna loopar. Ju fler öppna flikar du har, desto mer energi drar de — också de du inte tänker på just nu. Det är därför det sällan hjälper att bara sätta sig i soffan och bestämma sig för att slappna av. Flikarna är fortfarande öppna.

Men här finns ett trick som är förvånansvärt enkelt: du behöver inte lösa det som hänger i luften för att kunna släppa det. Det räcker långt att bestämma hur det ska lösas — då slipper hjärnan bära det.

I det här avsnittet:

• Skillnaden mellan återhämtning och avkoppling, och varför den spelar roll i praktiken
• Öppna loopar — varför halvfärdiga ärenden tömmer dig även när du vilar
• Att stänga loopen, eller placera den i ett system: nästan lika effektivt, betydligt enklare
• Varför kroppen behöver en fysisk markering för att dagen ska ta slut
• Att låta hjärnan gå upp i något annat — och varför träning kan vara avkoppling trots att den är ansträngande
• Varför det inte finns något facit, och hur du hittar din egen

Det finns ingen mall för avkoppling. Din är din. Men när du väl vet vad den är blir nästa steg avgörande: att faktiskt planera in den.

Svårare än så behöver det inte vara.

Mer om stress, återhämtning och utmattning finns samlat på bjornnordberg.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Man är stressad när man är dampig i huvudet."

Det ligger något i det. Men det är så mycket mer bakom.

ADHD är en nedsättning i de exekutiva funktionerna — hjärnans vd. Prefrontala cortex, som sköter organisation, planering och tidsuppfattning. Den vd:n går inte att viljestyra fram, för den kräver bränsle: dopamin och noradrenalin. Precis de signalsubstanser ADHD-hjärnan har svårast att hålla kvar. De rinner ut snabbare hos oss än hos andra.

Konsekvensen är en vardag med högre tempo och ständigt högre beredskap. Vi underskattar hur lång tid saker tar. Vi får bråttom. Och stress är ett beredskapssystem.

Men här blir det riktigt stökigt: det går åt båda hållen.

Prefrontala cortex kräver energi, syre, socker och vatten. Samtidigt finns det limbiska systemet med amygdalan — brandkåren. När brandkåren rycker ut behöver vd:n inte göra det. Och ju mer brandkår, desto mindre vd. Ju mer stresssystemet är påslaget, desto mindre jobbar den del av hjärnan som ska strukturera dagen.

ADHD ökar alltså stressen. Och stressen försämrar ADHD. Det är en spiral — och väldigt få känner till att den finns.

Det är det som stör mig mest. Det här är inte okänd information, men jag har nästan aldrig hört att någon fått det förklarat för sig från sjukvårdens håll. Det märks på klienterna som kommer till mig för hjälp med ADHD, stress och utmattning: ingen har berättat att det funkar så här.

I det här avsnittet:

• Vad de exekutiva funktionerna är, och varför de kallas hjärnans vd
• Dopamin och noradrenalin — bränslet som rinner ut för fort
• Hur bristande tidsuppfattning tvingar fram högre tempo och högre beredskap
• Brandkåren: amygdala, det limbiska systemet och varför vd:n stannar hemma när larmet går
• Varför strategier för att hålla ner stressen är en av de största insatser du kan göra vid ADHD

Webinar onsdag 26 augusti kl 19:00 — då går vi på djupet i det här samspelet och i konkreta strategier. Digitalt via Zoom. Anmäl dig via länken. Du får automatiska påminnelser före, och kan du inte vara med live spelas det in och sammanfattas på webben — inspelningen mejlas till alla anmälda.

https://us06web.zoom.us/webinar/register/3417869667426/WN_OSUNGK1KTBGwCzzP37coDw

Mer om ADHD, stress och utmattning finns på bjornnordberg.se

Avsnittet ersätter inte utredning eller behandling. Frågor om medicinering hör hemma hos din läkare.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du var ledig i somras. Men du är inte utvilad.

Det betyder inte att du är dålig på att vila. För många blev sommaren aldrig den återhämtning den skulle bli – det var körigt hemma, mycket måsten och lite andrum. Och även om du var borta från jobbet fick nervsystemet aldrig riktigt gå ner i varv.

Det går inte att ändra i efterhand. Och det finns en vila i det också: det blev som det blev. Frågan är bara hur du gör nu.

I det här avsnittet går jag igenom de två sakerna som avgör hur hösten blir – belastningen och återhämtningen – och den basplattform som allt annat vilar på.

Du får med dig:

• Varför ledighet inte är samma sak som återhämtning
• Hur du ser över belastningen: vad måste egentligen stå på spisen, och vad är någon annans?
• Övertid, ikappjobb och ansvar som smugit sig på – hur du hittar dem
• Varför helgerna måste vara lugna och oplanerade när vardagen är tung
• Sömn, mat och rörelse: grunden utan vilken inga andra insatser biter
• Hur du planerar hösten nu istället för att vänta på att den ska braka loss

Det här är inte en period där du kan köra på max. Och det är helt okej.

Jag heter numera Björn Nordberg – jag berättar kort om namnbytet i början av avsnittet.

Vill du läsa mer om stress, utmattning och återhämtning finns allt samlat på bjornnordberg.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du kan ligga i soffan hela helgen. Inte träna, inte jobba, inte göra ett dugg. Och ändå vakna på måndag morgon som om du sprungit ett maraton.

Det är inte lathet. Det är inte depression. Det kan vara ADHD-tröttheten – och den är neurobiologisk.

I det här avsnittet pratar vi om varför ADHD-hjärnan aldrig riktigt vilar. Vad som händer när den saknar filter för intryck och tankar. Varför dopamin inte handlar om brist utan om reglering. Och varför maskning – att hela tiden försöka verka som alla andra – kan ta nästan all energi du har.

Du får höra om:

– Ny forskning som visar att ADHD-hjärnan kan gå in i sömnliknande tillstånd mitt på dagen

– Dopaminreglering – varför du kan vara urladdad och ändå inte sluta scrolla

– Maskning: energikostnaden av att upprätthålla fasaden

– Varför lösningen inte är att anstränga sig hårdare – Hur du börjar identifiera vad som faktiskt dränerar din energi

Den osynliga tröttheten syns inte utifrån. Men den känns inifrån. Det handlar om att förstå den – och börja bygga vardagen utifrån det.

Podden heter På insidan och finns där poddar finns. Läs mer på www.bjornnordberg.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen känslan av att allt börjar kännas som ett krav?

Att svara på ett sms.

Ringa ett samtal.

Boka en tid.

Gå och handla.

Ta tag i något litet hemma.

Saker som egentligen är små kan plötsligt kännas mycket större än de är.

I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Nordberg om ett väldigt vanligt fenomen vid stress och utmattning: när hjärnan börjar tolka allt fler saker som belastning. Det här är så vanligt att det till och med finns med i KEDS, ett av de mest kända självskattningsformulären för stress.

Du får höra om:

varför toleransen för krav sjunker när systemet varit belastat länge

varför små uppgifter börjar kännas oöverstigliga

varför det här inte handlar om lathet eller dålig disciplin

hur uppskjutande och undvikande ofta är ett sätt för systemet att skydda energi

varför det blir viktigt att skilja på känsla och fakta

Björn pratar också om hur du kan börja hjälpa hjärnan att kalibrera om hotnivån:

Vad är faktan i situationen?

Hur stort är det här egentligen?

Hur lång tid tar det faktiskt?

Vad händer om du bara gör en liten del?

Det här avsnittet är för dig som känner att vardagen blivit tyngre än den borde vara — och som vill förstå varför.

🎧 Lyssna på podden "På insidan" – finns där poddar finns.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Första gången det hände trodde jag att något var allvarligt fel.

Hjärtat slog som en hammare, andningen försvann och skräcken bara kom – utan förvarning, utan orsak.

Panikångest är en jävla grej. Och det är ingenting man tänker bort i stunden. Men det går att förstå den. Och det förändrar allt.

I det här avsnittet berättar jag öppet om mina egna panikattacker och förklarar vad som faktiskt händer i kroppen. Varför amygdala slår larm fast det inte finns något hot. Varför adrenalinet skapar alla de här fruktansvärda symtomen. Och varför en panikattack – per definition – alltid går över.

Du får höra om:

– Panikångest symtom: hjärtklappning, hyperventilering, yrsel och skräck

– Ångdcirkeln: hur rädslan för ångest skapar mer ångest

– Varför kroppen inte kan hålla igång en panikattack hur länge som helst

– ADHD och panikångest – varför det hänger ihop

– Varför förebyggande är viktigare än att försöka avbryta attacken

– Hur ett enda anfall kan leda till generellt förhöjd ångest

Skitjobbigt. Helt ofarligt. Och det finns bra vägar framåt.

Podden heter På insidan och finns där poddar finns. Läs mer på www.bjornnordberg.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många märker det här när de börjar förändra sitt liv.

När är man börjar sätta gränser.

När man börjar säga nej.

När man inte alltid ställer upp.

När man inte orkar lyssna på allt längre.

När man inte vill ha samma ytliga relationer som tidigare.

Plötsligt börjar vissa relationer skava.

Det är väldigt lätt att då tänka att det är något fel på en själv. Att man har blivit konstig, känslig, tråkig eller egoistisk. Men ofta är det inte det som händer.

Ofta betyder det att din roll i relationen håller på att förändras.

I det här avsnittet pratar vi om:

varför relationer ofta bygger på roller

vad som händer när din roll förändras

varför vissa relationer inte klarar att du förändras

varför vissa relationer måste byggas om

varför vissa relationer faktiskt behöver ta slut

skillnaden mellan att vara behövd och att vara omtyckt

Du ska inte bara ha människor i ditt liv som behöver dig.

Du ska ha människor i ditt liv som bryr sig om dig.

Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.