Bildningsbyrån

Sapfo levde på ön Lesbos i Egeiska havet omkring 500 år före vår tideräkning och räknades redan i antiken som en av de största grekiska lyrikerna. Hon skrev om åtrå, separation, svartsjuka och längtan – ofta riktad mot andra kvinnor. Genom historien har hennes dikter därför både censurerats, feltolkats och blivit en viktig symbol för lesbisk kärlek och lesbisk kultur. Men Sapfo är mer än en ikon. I hennes poesi finns också några av de tidigaste litterära skildringarna av människans inre liv: kroppen som reagerar, känslorna som tar över och jaget som försöker förstå sig självt. Med hjälp av papyrusfragment, antika vittnesmål och de få dikter som bevarats försöker Bildningsbyrån komma nära en poet vars röst fortfarande hörs, trots alla tomrum. Programmet är en bearbetad version från 2025.

Efter genombrottet blir Yahya Hassan en av Danmarks mest omdiskuterade kulturpersonligheter. Han hyllas som poet och sanningssägare, och omfamnas av politiska läger från höger till vänster. Samtidigt lever han under hot, polisbevakning och ett alltmer kaotiskt liv liv präglat av våld, kriminalitet och sammanbrott. Del 2 av 2.

När Yahya Hassan börjar skriva blir dikterna hans sätt att överleva. Som 18-åring slår han igenom med en debutbok som skakar Danmark mitt under en hård debatt om invandring och religion. Boken blir den bäst säljande poesidebuten i landets historia och för honom från kriminalitet och ungdomsinstitutioner till litteraturens finrum. Men framgången har ett pris. Hans kompromisslösa uppgörelse gör honom till måltavla för hot och våld. Del 1 av 2.

Sócrates Brasileiro var en av Brasiliens mest karismatiska fotbollsspelare. Under landets militärdiktatur blev han också en symbol för kampen för demokrati. Med skägg, pannband och eleganta klacksparkar blev han lagkapten för det mytomspunna brasilianska landslaget i VM 1982. Men Sócrates var också läkare, intellektuell och politisk aktivist. I klubben Corinthians drev han tillsammans med lagkamrater fram Democracia Corinthiana – ett radikalt experiment där spelare, ledare och anställda röstade om klubbens beslut. I ett Brasilien präglat av censur och militärdiktatur blev fotbollsplanen en plats för demokratiskt motstånd. Programmet är en bearbetad version från 2025.

Han var en av 1930-talets största tennisspelare och nazisternas drömbild av en arisk atlet. Men Gottfried von Cramm vägrade bli propagandafigur. Han var baron, spelade elegant och rönte stora framgångar på Roland Garros, Wimbledon och i Davis Cup. Samtidigt protesterade han mot att judiska spelare uteslöts och levde med en förbjuden kärlek. År 1938 greps han av Gestapo och dömdes för homosexualitet. En berättelse om ett liv där idrott, politik, mod och överlevnad korsas.

Edith Södergran skrev dikter som bröt mot sin tids regler. I dag räknas hon som en av den svenska modernismens stora förnyare. När Södergran debuterade med “Dikter” 1916 var hennes fria form och starka kvinnliga jag något nytt i den svenskspråkiga poesin. Hon skrev om kroppen, själen, naturen, döden och det egna jagets kraft med ett språk som både förbryllade och provocerade. Hon är född i Sankt Petersburg av finlandssvenska föräldrar och präglades av flera språk, tuberkulos, sanatorievistelser och de dramatiska åren kring ryska revolutionen och Finlands inbördeskrig. Programmet är en bearbetad version från 2024.

Emily Dickinson är en av den amerikanska litteraturens mest lästa och gåtfulla poeter. Hon föddes 1830 i Amherst i New England och levde större delen av sitt liv i familjens hus, Homestead. Med tiden drog hon sig undan världen, tog emot gäster bakom en dörr eller vikskärm. Samtidigt skrev hon intensivt. Under sin livstid publicerade hon nästan ingenting. Men efter hennes död 1886 hittade systern Lavinia handsydda häften där dikterna låg bevarade.

Åke Hodell utbildar sig till stridspilot under andra världskriget, men efter en dramatisk flygkrasch 1941 tar livet en ny riktning. Under den långa vägen tillbaka börjar han omvärdera både sig själv och sin syn på världen. Han blir poet, författare, förläggare, text-ljud-kompositör och multikonstnär – en central gestalt i det svenska avantgardet. Genom språk, ljud och upprepning gör han motstånd mot militarism, kolonialism och auktoriteter.

Sonja Åkesson skildrade folkhemmets baksida – köksgolv, äktenskap, klass och ensamhet. Med svart humor och vardagsnära språk förnyade hon svensk poesi. Hon slog igenom på 1960-talet med diktsamlingen Husfrid, där "Äktenskapsfrågan I–II" ingår. Dikten blev en feministisk klassiker och en del av Sveriges kulturkanon. Sonja Åkesson dog 1977, men hennes texter lever vidare och fortsätter att beröra nya generationer.

Martha Gellhorn var en av 1900-takets mest inflytelserika krigskorrespondenter. Hon rapporterade från några av världens största konflikter, från spanska inbördeskriget till landstigningen i Normandie under andra världskriget. I stället för att skildra strategi och militära framgångar skildrade hon hur kriget drabbade civila. Hon skrev om människor på flykt, barn på sjukhus och samhällen i spillror. Martha Gellhorn trotsade både militära restriktioner och sin make Ernest Hemingway för att nå frontlinjen. Hennes direkta och osentimentala stil kom att forma modern krigsjournalistik.