February 19, 2025

Astrid's Snowbound Quest: Discovering Strength & the Past

16 minutes

Fluent Fiction - Swedish: Astrid's Snowbound Quest: Discovering Strength & the Past
Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:
fluentfiction.com/sv/episode/2025-02-19-23-34-02-sv

Story Transcript:

Sv: Visby ruiner låg framför henne, täckta av vinterens vita mantel.
En: The Visby ruins lay before her, covered in winter's white mantle.

Sv: Astrid drog jackan tätare kring kroppen när den kalla vinden svepte genom de gamla stenstrukturerna.
En: Astrid pulled her jacket tighter around her body as the cold wind swept through the ancient stone structures.

Sv: Hennes hjärta bultade av förväntan.
En: Her heart pounded with anticipation.

Sv: Hon hade hört berättelsen om en artefakt, begravd djupt i denna ruin, och hon var fast besluten att hitta den.
En: She had heard the story of an artifact, buried deep within these ruins, and she was determined to find it.

Sv: Bakom henne, flera steg bort, hade Kajsa och Björn väntat.
En: Behind her, several steps away, Kajsa and Björn had been waiting.

Sv: Men nu var hon ensam.
En: But now she was alone.

Sv: Kajsa hade återvänt till bilen för att vila, och Björn hade sagt att han skulle komma tillbaka senare.
En: Kajsa had returned to the car to rest, and Björn had said he would come back later.

Sv: Astrid hade fortsatt ensam.
En: Astrid had continued alone.

Sv: Hon kände sig stark, trots att hennes kroniska sjukdom ibland gjorde henne svag.
En: She felt strong, even though her chronic illness sometimes made her weak.

Sv: Plötsligt kände hon en bekant smärta.
En: Suddenly, she felt a familiar pain.

Sv: Det började med ett sting i magen och spred sig snabbt.
En: It began with a stab in her stomach and spread quickly.

Sv: Hon satte sig ner på en kall sten, försökte kontrollera andningen.
En: She sat down on a cold stone, trying to control her breathing.

Sv: "Inte nu", viskade hon för sig själv.
En: "Not now," she whispered to herself.

Sv: Snön föll sakta omkring henne, men började snart öka i takt och blev till en snöstorm.
En: The snow fell slowly around her but soon began to pick up pace and turned into a snowstorm.

Sv: Astrid visste att hon borde återvända, men något inom henne hindrade henne.
En: Astrid knew she should go back, but something inside her stopped her.

Sv: Hon tänkte på alla timmar av forskning, alla kartor hon studerat.
En: She thought of all the hours of research, all the maps she had studied.

Sv: Den här chansen kanske aldrig skulle komma igen.
En: This chance might never come again.

Sv: Hon såg något blänka i snön, nära en gammal mur.
En: She saw something glinting in the snow, near an old wall.

Sv: Smärtan försvagades av adrenalin och hon kämpade sig upp.
En: The pain was dampened by adrenaline, and she struggled to her feet.

Sv: Där, halvvägs begravd under snö och jord, låg artefakten - en gammal medaljong.
En: There, halfway buried under snow and earth, lay the artifact—an old medallion.

Sv: Astrid sträckte sig fram, men då ökade stormen till full styrka.
En: Astrid reached out, but then the storm intensified to full strength.

Sv: Hon kunde knappt se sina egna händer, vinden tjöt.
En: She could barely see her own hands; the wind howled.

Sv: Med medaljongen i handen beslöt hon sig för att söka skydd.
En: With the medallion in hand, she decided to seek shelter.

Sv: Smärtan var obarmhärtig, men Astrid kämpade vidare.
En: The pain was relentless, but Astrid pressed on.

Sv: Hon fann en öppning i en vägg, en ruinernas gamla dörröppning.
En: She found an opening in a wall, an old doorway of the ruins.

Sv: Där kurade hon i skydd, skyddad från vinden men inte kylan.
En: There she crouched in shelter, protected from the wind but not the cold.

Sv: Astrid satt där, krampaktigt hållande medaljongen.
En: Astrid sat there, clutching the medallion tightly.

Sv: Hennes viljestyrka började ebba ut.
En: Her willpower began to ebb away.

Sv: Efter vad som kändes som en evighet hörde hon en röst.
En: After what felt like an eternity, she heard a voice.

Sv: "Astrid!
En: "Astrid!

Sv: Är du där?"
En: Are you there?"

Sv: Det var Björn.
En: It was Björn.

Sv: Han hade blivit orolig när vädret försämrades och hade följt hennes spår.
En: He had become worried when the weather worsened and had followed her tracks.

Sv: När han nådde henne, linda de in henne i hans jacka och hjälpte henne mot bilen.
En: When he reached her, he wrapped her in his jacket and helped her toward the car.

Sv: Tillsammans tog de sig tillbaka till civilisationen, medaljongen säkert förpackad i hennes ryggsäck.
En: Together, they made their way back to civilization, the medallion safely packed in her backpack.

Sv: Några dagar senare, i ett varmt museum, överlämnade Astrid och Björn medaljongen till kuratorn.
En: A few days later, in a warm museum, Astrid and Björn handed the medallion over to the curator.

Sv: "Tillsammans har vi klarat det", sa Björn och log mot henne.
En: "Together, we did it," said Björn, smiling at her.

Sv: Astrid nickade.
En: Astrid nodded.

Sv: Hon hade lärt sig en viktig läxa: ibland är det okej att be om hjälp.
En: She had learned an important lesson: sometimes it's okay to ask for help.

Sv: Hon insåg att stora upptäckter inte alltid görs ensamma.
En: She realized that great discoveries are not always made alone.

Sv: Det var en ny vår i hennes liv.
En: It was a new spring in her life.

Sv: Tack vare vänskap hade hon funnit en styrka hon inte visste att hon hade.
En: Thanks to friendship, she had found a strength she didn’t know she had.

Vocabulary Words: