November 13, 2024

Snow, Mountains, and the Unexpected Bonds of Survival

15 minutes

Fluent Fiction - Swedish: Snow, Mountains, and the Unexpected Bonds of Survival
Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:
fluentfiction.com/sv/episode/2024-11-13-23-34-02-sv

Story Transcript:

Sv: Snön föll som ett tjockt täcke över Rocky Mountains.
En: The snow fell like a thick blanket over the Rocky Mountains.

Sv: Jag, Lars, kände mig liten bland de mäktiga bergen.
En: I, Lars, felt small among the mighty mountains.

Sv: Denna turen var viktig för mig.
En: This trip was important to me.

Sv: Jag ville nå toppen innan Thanksgiving, bevisa för mig själv och min familj att jag kunde klara det.
En: I wanted to reach the top before Thanksgiving to prove to myself and my family that I could do it.

Sv: Jag började vandra tidigt på morgonen.
En: I started hiking early in the morning.

Sv: Solen sken svagt genom de gråa molnen.
En: The sun shone faintly through the gray clouds.

Sv: Det verkade nästan som om vädret gav mig en chans, en kort stund av klarhet.
En: It was almost as if the weather was giving me a chance, a brief moment of clarity.

Sv: Sven och Annika hade varnat mig för snöstormen, men min envishet höll mig på stigen.
En: Sven and Annika had warned me about the snowstorm, but my stubbornness kept me on the trail.

Sv: Halvvägs upp på berget kände jag kylan bita hårdare.
En: Halfway up the mountain, I felt the cold biting harder.

Sv: Snön började falla tätare.
En: The snow began to fall more densely.

Sv: Stigen försvann snart under ett djupt lager av vitt, och vinden tjöt genom träden.
En: The trail soon disappeared under a deep layer of white, and the wind howled through the trees.

Sv: Jag insåg att det var farligt.
En: I realized it was dangerous.

Sv: Men trots det ville jag fortsätta.
En: But despite that, I wanted to continue.

Sv: Jag trodde att jag kunde övervinna allt bara jag kämpade.
En: I believed I could overcome anything if I just persevered.

Sv: Men krafterna började svika mig.
En: But my strength began to fail me.

Sv: Där i stormens mitten satte jag mig ner.
En: There in the middle of the storm, I sat down.

Sv: Jag var trött, frusen, och nästan utan hopp.
En: I was tired, frozen, and nearly hopeless.

Sv: En svag röst inom mig viskade att jag skulle ge upp.
En: A faint voice inside me whispered to give up.

Sv: Men jag visste att jag var tvungen att hitta skydd, återhämta mig lite grann.
En: But I knew I had to find shelter, recover a little.

Sv: Jag samlade mig och påbörjade kampen mot vinden för att finna en trygg plats.
En: I gathered myself and started the fight against the wind to find a safe place.

Sv: Efter vad som kändes som en evighet, hittade jag en klipphylla som gav tillfälligt skydd.
En: After what felt like an eternity, I found a rock ledge that offered temporary shelter.

Sv: Jag drog jackan tätare omkring mig och satte mig.
En: I pulled my jacket tighter around me and sat down.

Sv: Jag hade offrat min chans att komma hem till Thanksgiving i tid.
En: I had sacrificed my chance to get home in time for Thanksgiving.

Sv: Men det viktigaste var att överleva.
En: But the most important thing was to survive.

Sv: Timmarna gick långsamt.
En: The hours passed slowly.

Sv: Jag kände mig ensam, men samtidigt insåg jag vikten av att acceptera mina begränsningar.
En: I felt lonely, but at the same time, I realized the importance of accepting my limitations.

Sv: Och i denna stillhet förstod jag också att mitt självständighetsbehov inte betydde att jag inte kunde ta emot hjälp.
En: And in this stillness, I also understood that my need for independence did not mean I couldn't accept help.

Sv: Plötsligt hörde jag röster i vinden.
En: Suddenly, I heard voices in the wind.

Sv: Jag trodde först att jag inbillade mig.
En: At first, I thought I was imagining it.

Sv: Men när jag tittade upp såg jag Sven och Annika, insvepta i fuktiga kläder men med beslutsamma blickar, på väg mot mig.
En: But when I looked up, I saw Sven and Annika, wrapped in damp clothes but with determined expressions, heading towards me.

Sv: De hade gett sig ut, trots faran, för att hitta mig.
En: They had ventured out, despite the danger, to find me.

Sv: Med deras hjälp kände jag mig stark igen.
En: With their help, I felt strong again.

Sv: Vi kämpade oss tillbaka nedför berget tillsammans, och när vi kom till säkerhet kändes allting möjligt.
En: We fought our way back down the mountain together, and when we reached safety, everything felt possible.

Sv: Vi anlände precis i tid till Thanksgiving-middagen.
En: We arrived just in time for the Thanksgiving dinner.

Sv: Jag satt vid bordet, omringad av mina nära och kära, och kände tacksamhet både för maten och för de starka banden jag hade.
En: I sat at the table, surrounded by my loved ones, and felt gratitude both for the food and the strong bonds I had.

Sv: Den dagen lärde jag mig att styrka inte bara handlar om att klara sig ensam, utan också om att acceptera och uppskatta de som bryr sig om en.
En: That day, I learned that strength isn't just about making it on your own, but also about accepting and appreciating those who care about you.

Sv: Jag hade bevisat något för mig själv, men på ett sätt som jag aldrig hade förväntat mig.
En: I had proven something to myself, but in a way I had never expected.

Vocabulary Words: